Skogsliv vid Walden – Snålblogg modell 1854

17
32
Skogsliv vid Walden
Henrys omkostnader.

På något sätt som jag inte riktigt minns nu så kom jag i kontakt med Henry David Thoreau och hans bok Skogsliv vid Walden. Litet kort span på denne Thoreau gjorde att mitt intresse väcktes:

Henry David Thoreau, född 12 juli 1817 i Concord i Massachusetts, död 6 maj 1862 i Concord i Massachusetts, var en amerikansk författare, naturvetare och filosof. Han var transcendentalist, skattemotståndare och utvecklingskritiker.

… skapade transcendentalisterna en idealistisk och individualistisk strömning som fick stor betydelse för eftervärlden.

Thoreau är mest känd för Walden (Skogsliv vid Walden) (1854) som är en reflektion över enkelt leverne i naturliga miljöer, och för essän Civil disobedience (1849) som argumenterar för individuellt motstånd mot regeringen i moralisk opposition mot en orättvis stat.

Bland hans sista bidrag var hans skrifter om naturhistoria och filosofi, där han förebådade ekologi och miljöhistoria, två källor för dagens ekologism.

Fritt saxat ur Wikipedia!

Jag kunde klippt mer från Wikipedia, exempelvis om Thoreus aktivta arbete mot slaveriet eller hur han är en stor inspiratör till många anarkister, men jag tror vi stannar här. Kort sagt, det här är en ganska tung snubbe med fokus på personlig frihet, denne Henry!

Idag hade förmodligen Thoreau varit bloggare då han, åtminstone i Skogsliv i Walden, berättar sin historia på det sätt som vi som skriver bloggar gärna gör. Det är en tidsföljd i hans berättande. Han har reflektioner kring sin samtid som han kan låta ta otroligt mycket plats jämfört med huvudhistorien. Ja, kanske är det just betraktelserna som är historien?

Hans blogg hade varit väldigt lik Mr. Money Mustaschs blogg och också haft stora likheter med Onkel Toms stuga. I boken Skogsliv vid Walden får vi exempelvis både läsa om idiotin med gästrum i stora hus (det är ju aldrig någon som bor där) och undran över varför alla jobbar så hårt. Vidare är det detaljerade redogörelser för Henrys budget när han levde enkelt och snålt där vid skogstjärnen vid Walden.

Skogsliv vid Walden
Henrys omkostnader.

Men bloggandet gjordes för 160 år sedan! Det är skrivet på en tid och plats som innehöll stora sociala spänningar i form av slaveri och en begynnande ojämn fördelning av resurser – storjordbruken skapades med sin överklass – samtidigt som industrialismen hade börjat gör påtaglig skillnad i människors vardag.

Likheterna mellan Henry David Thoreau och dagens bloggare fortsätter. Exempelvis skrev han om mat, matbehov och matkostnader. Något hans samtid hade starka åsikter om. Naturligtvis var det konsekvenserna på Henrys hälsa man oroade sig för. Han var i huvudsak vegetarian och fick massa sanningar levererade till sig om det orimliga i detta. För er som läser här regelbundet så finns det stora likheter till det som diskuterats här runt ekomat. Jag fångar ett guldkorn:

Läsaren märker, att jag behandlar näringsproblemet mera från ekonomisk än fysiologisk synpunkt; och i varje fall …

Det är intressant att se hur självklar alla generationer har ansett att sin tids syn på mat och vad som utgör bra mat varit. Henrys mat och livsstil skulle idag anses som i högsta grad hälsosam – åtminstone i vissa läger.

En uttalad önskan om enkelhet

Henry David Thoreau reflekterade sin samtid. Han levde annorlunda – under perioder som mer eller mindre självförsörjande ensling – men hade också en stark bild av vilket liv han ville leva. Främst då det gällde relationen mellan egen utveckling och åtaganden i samhället samt hanteringen av ägodelar i stort som smått. Han var konstant emot allt som ökade omfattningen av hans åtaganden. I boken förordar han ett enkelt liv och ser med förvåning på vad de stora jordbruk som byggs upp i området kräver av de människor som äger och driver dessa jättefarmer. De äger inte jordbruken utan jordbruken äger dem.

Det förefaller mig, att det inte så mycket är människorna som hålla sig med boskapshjordar, som fast mera boskapen som håller sig med uppassare.

Nuförtiden är det inte boskapshjordarna som kräver att vi jobbar dygnet runt; det är bilar, pooler, renoveringar och resan till Thailand. Men relationen är relevant och densamma.

Surt sa räven om rönnbären

Det finns en stor skillnad mellan moderna bloggare som skriver i samma anda som Thoreau och många av dåtidens transcendentalistiska filosofer. Filosoferna var förhållandevis fattiga, även om det inte levde i nöd, medan många av dagens bloggare, så som Onkel Tom, tillhör några av de mest välbärgade grupperna i samhället.

Henry fick naturligtvis kritik för sin syn på enkelhet, då han inte tillhörde gruppen av människor med stora lantbruk exempelvis. Därför kan vi säga att kritiken mot det som hände i samhället då – från Thoreau – var en kritik från sidan, medan den idag – från exempelvis mig – är mer en kritik inifrån. Det finns flera skäl till att det är och var så. Bland annat så har samhällsklasserna förändrats i form och struktur så att mycket större grupper involveras i ”det rika livet”, som på Thoreaus tid var förbehållet ett fåtal. En av den mest genomgripande och vanligaste kritiken mot Henry David Thoreau har varit att han bara var sur för att han inte fick vara med i det ljuva livet.

Vad som kanske är mer intressant är att trancendentalismen fick sitt stora genombrott då böcker – egentligen information i alla former – blivit mer tillgängliga, billiga och spridda. På samma sätt har Internet idag gjort att det i princip är gratis att läsa, tänka och utbilda sig. Såväl Thoreaus skrivande och dagens trend bloggar kring ekonomisk frihet, enklare liv och aggressiva sparplaner kom alltså i en tid där informationsutbytet ökade.

 

Är boken Skogsliv vid Walden läsvärd?

Nja, den bok jag läste är översatt av Frans G. Bengtsson och känns mer översatt för att ge en rättvis bild av författaren och tidsandan än för att göra bokens budskap lättillgängligt. Stora delar av Skogsliv vid Walden handlar också om just Henrys liv där och har inte så väldigt mycket allmänintresse. Det är främst den första knappa halvan som är riktigt läsvärd, resten hade jag lite svårt för.

Men Skogsliv vid Walden kan ändå vara värd att äga! Ja, det är en bok som inte ska sträckläsas. Den kan dessutom läsas om i vissa delar och passar nog bäst för en tugga lite då och då, exempelvis vid en sen höstkväll tillsammans med favoritteet. https://www.adlibris.com/se/bok/walden-9789127119567?gclid=Cj0KCQjwz7rXBRD9ARIsABfBl81H5uTXQX3AU_GVanhsKFMJkVNSjSUvhbkShXk62dFPC7tfD9XHDEkaAo1xEALw_wcB

Läsa mer

Nästa del i min utbildning kring transcedentalismen får bli att studera Ralph Waldo Emerson, samtida med Thoreau och central i samma filosofiska fåra. Jag börjar då på The Transcedentalists, som är en föråldrad men väldigt intressant sida för den som vill veta mer. Delar av Emersons texter finns här.

En trevlig recension finns att läsa på bloggen Bernur.

17 KOMMENTARER

  1. http://blogthoreau.blogspot.se/

    Han har en blogg. 😉 Läste den ofta tidigare när den var igång mer aktivt. Har läst den där Walden också för ett par år sedan. Inspirerande bok. Passade vid läsningen på att samla bra stycken till min citatbok. Har förresten aldrig hört om att någon annan skriver citatböcker. Av nästan alla böcker jag läser så hamnar åtminstone någon mening, i bland halva sidor i min citatbok som förstås består av många band vid det här laget. Sedan kan man gå tillbaka till citatböckerna själva och bara läsa dem. En outsinlig inspirationskälla.

    • Tack för tipset! Varifrån kommer grundmaterialet till bloggen, vet du det?

      Thoreau är ju en riktig kändis när det kommer till citat, han finns citerad i massor och mycket kommer ju från just Walden.

      Kan du några bra citat om citat?

      • Förstår kanske inte riktigt din fråga. Personen bakom bloggen är, vad jag vet, anonym. Materialet verkar hämtat från The Thoreau Reader http://thoreau.eserver.org/default.html eller Thoreau Society http://www.thoreausociety.org/ som jag hittade på bloggen.

        Bra citat om citat? Nja det vet jag inte. Googlade på bra citat om citat (på bilder) och då dök det upp massor.

        Dessvärre upplever jag att jag i mycket bara är en konsument av en massa kloka tankar. Vad göra med dem? Hoppas väl någonstans att de ska förändra mig både på in- och utsidan av livet. Ord är skapande, livskraftiga, kan också söndra och skada. Om ord kan skapa verklighet, en värld (enligt Första Mosebok) så borde väl en människas ord, i synnerhet en vis persons ord, kunna förändra en liten människa. I hope. 🙂

        • Tack Eva, kommentaren hade fastnat i ett filter som är känsligt för kommentarer med länkar i.

          Jag tror du svarade på min fråga, alltså varifrån de daterade inläggen kom från då de inte är skrivna på det sättet i Walden.

          Att konsumera kloka tankar men bara parkera dom någonstans är inte ovanligt. I träningssammanhang är det inte ovanligt att den som är sämst tränad är den som i breda termer kan mest. Medan de som är bra tränade tagit en riktning så har den dåligt tränade stått på samma ställe, tagit in nya intryck, ändrat. Slutat. Börjat om med något nytt. Bäst tränade är de som tar in några klokskaper och följer dom under en lite längre tid. Därefter analyserar utvärderar och korrigerar.

          • Mycket intressant svar som säger mycket om varför jag upplever som jag gör. Kan ofta förvånas över att i mitt tycke icke belästa eller åtminstone dåligt pålästa personer kommer ”längre” än jag som ägnat en stor del av mitt liv åt läsning. Nu har jag ju tur som inte har några större ambitioner att komma någonstans så på så sätt är det ok. Men upplever just att min sorts kunskap snarare verkar vara ett hinder i vissa lägen. Folk fattar inte vad jag pratar om eller förstår inte vad jag menar men vanligast är att folk blir alltför utmanade av det sagda. Jag vill främst påverka genom att informera, inte undervisa och förklara för vad vet jag om vad som är ”sant”? Upplever inte att jag vet mer än andra, det lilla jag vet om olika saker är ju så otillräckligt, så pyttigt. Men ha synpunkter, åsikter och tycka till är så lätt, så lätt, så lätt. 😉 Folk sammanblandar det lätt med kunskap numera om man råkar ha talets gåva. Det kan man (ut)nyttja… Ändå framstår man ibland som lite av en nörd. De verkliga nördarna är ju forskare på universiteten, den nivån är jag ingalunda på inom något endaste område!

            Förstår av det du skrev att skillnaden kan vara handling, testande, praktiken, ”träningen i verkligheten” utanför tankevärlden. Jo, det stämmer att vissa favorittankar har visat sig hålla för verkligheten, vissa bara inom vissa smala områden, många andra får man hålla för sig själv tillsvidare. 🙂

            ”Tagit en riktning” skrev du. Hmm, bra tankeställare. Har jag en riktning i allt detta? Tål att tänkas på…öh, kanske ska man istället skrida till handling. Det är ju lättare att styra om man redan är igång så att säga. Igång med vad är väl frågan i mitt fall. 😉

          • God morgon Eva,

            En del samlar på saker andra på kunskap eller information. Inget av det agerandet skapar i sig något nytt eller en kreativ förmåga. I stället kan det precis som du säger irritera den som försöker lösa ett problem. Jag är ofta i det läget också.

            Är det så att du samlar på kunskap? Är det någon skillnad på det mot att göra, skapa och lära?

          • Eva, du har inte funderat på att dela med dig av din citatsamling, på blogg eller via Twitter? Du verkar sitta på en samling med guldkorn. Skulle du få för dig att lägg till en egen kort betraktelse till något citat vore du essäist i ett nafs! Jag minns inte Montaigne som så mycket märkvärdiga än så.

  2. Onkel Tom:
    Vet inte om jag samlar på kunskap. Låter ju lite konstigt och kufigt. Men när jag läser, främst lånade, böcker vill jag inte att godbitarna i texterna ska falla i glömska. Vill kunna citera korrekt om jag t ex skriver blogginlägg eller annat framöver. Vill veta vad jag läst under olika perioder och vad jag fastnat för. I efterhand ser man mönster som annars gått en förbi. Det känns ibland som att det är ett samlande inför en skrivuppgift. Ändå avskyr jag att skriva om ingen läser direkt efteråt. Att skriva är ju kommunikation inte att sitta i sin egen värld och skriva böcker, nej usch så trist. Bloggandet vore perfekt då förstås men nej jag är för blyg. Inget är nämligen känsligare än det här skrivandet som är på eget initiativ. Att gensvara på andras bloggar och inlägg är ju något helt annat. Inte alls lika blottläggande.

    Storugglan:
    Naturligtvis satsar jag på att bli en kvinnlig Montaigne! Det skulle bara vara minus hans relativism då som jag inte accepterar. Haha, nej skämt åsido så är jag för blyg för att dela med mig av mina citat annat än i små skvättar då det skulle passa i ett bloggsvar eller dylikt. Det är superkänsligt faktiskt. Hade en blogg i begynnelsen där jag lade ut citat med lite kommentarer. Stängde ned den efter en dryg månad. Vetskapen att vem som helst kan läsa och ha åsikter gjorde mig illamående. Och det långt innan näthat blev ett begrepp.

  3. Det finns en ny översättning av Walden som omfattar alla kapitel. Det lär vara så att i Frans G B’s variant saknas ett par kapitel. Varför är oklart.

    Jag har deltagit i en bokcirkel om den boken. Det blev livliga diskussioner och olika tolkningar 😃

    Passar på att tacka för att du inte lagt ner bloggandet och filmandet helt och hållet trots hot om det.

    • Hej AnnaS,

      Det är rätt, som jag förstår så är den bok som säljs på exempelvis Adlibris den nya översättningen medan de flesta bibliotek har åtminstone något ex av Frans GBs översättning.

      Vad sa ni i bokcirkeln, vad var det för olika tolkningar undrar jag lite nyfiket.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna