Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Skogsliv vid Walden – Snålblogg modell 1854

På något sätt som jag inte riktigt minns nu så kom jag i kontakt med Henry David Thoreau och hans bok Skogsliv vid Walden. Litet kort span på denne Thoreau gjorde att mitt intresse väcktes:

Henry David Thoreau, född 12 juli 1817 i Concord i Massachusetts, död 6 maj 1862 i Concord i Massachusetts, var en amerikansk författare, naturvetare och filosof. Han var transcendentalist, skattemotståndare och utvecklingskritiker.

… skapade transcendentalisterna en idealistisk och individualistisk strömning som fick stor betydelse för eftervärlden.

Thoreau är mest känd för Walden (Skogsliv vid Walden) (1854) som är en reflektion över enkelt leverne i naturliga miljöer, och för essän Civil disobedience (1849) som argumenterar för individuellt motstånd mot regeringen i moralisk opposition mot en orättvis stat.

Bland hans sista bidrag var hans skrifter om naturhistoria och filosofi, där han förebådade ekologi och miljöhistoria, två källor för dagens ekologism.

Fritt saxat ur Wikipedia!

Jag kunde klippt mer från Wikipedia, exempelvis om Thoreus aktivta arbete mot slaveriet eller hur han är en stor inspiratör till många anarkister, men jag tror vi stannar här. Kort sagt, det här är en ganska tung snubbe med fokus på personlig frihet, denne Henry!

Idag hade förmodligen Thoreau varit bloggare då han, åtminstone i Skogsliv i Walden, berättar sin historia på det sätt som vi som skriver bloggar gärna gör. Det är en tidsföljd i hans berättande. Han har reflektioner kring sin samtid som han kan låta ta otroligt mycket plats jämfört med huvudhistorien. Ja, kanske är det just betraktelserna som är historien?

Hans blogg hade varit väldigt lik Mr. Money Mustaschs blogg och också haft stora likheter med Onkel Toms stuga. I boken Skogsliv vid Walden får vi exempelvis både läsa om idiotin med gästrum i stora hus (det är ju aldrig någon som bor där) och undran över varför alla jobbar så hårt. Vidare är det detaljerade redogörelser för Henrys budget när han levde enkelt och snålt där vid skogstjärnen vid Walden.

Skogsliv vid Walden

Henrys omkostnader.

Men bloggandet gjordes för 160 år sedan! Det är skrivet på en tid och plats som innehöll stora sociala spänningar i form av slaveri och en begynnande ojämn fördelning av resurser – storjordbruken skapades med sin överklass – samtidigt som industrialismen hade börjat gör påtaglig skillnad i människors vardag.

Likheterna mellan Henry David Thoreau och dagens bloggare fortsätter. Exempelvis skrev han om mat, matbehov och matkostnader. Något hans samtid hade starka åsikter om. Naturligtvis var det konsekvenserna på Henrys hälsa man oroade sig för. Han var i huvudsak vegetarian och fick massa sanningar levererade till sig om det orimliga i detta. För er som läser här regelbundet så finns det stora likheter till det som diskuterats här runt ekomat. Jag fångar ett guldkorn:

Läsaren märker, att jag behandlar näringsproblemet mera från ekonomisk än fysiologisk synpunkt; och i varje fall …

Det är intressant att se hur självklar alla generationer har ansett att sin tids syn på mat och vad som utgör bra mat varit. Henrys mat och livsstil skulle idag anses som i högsta grad hälsosam – åtminstone i vissa läger.

En uttalad önskan om enkelhet

Henry David Thoreau reflekterade sin samtid. Han levde annorlunda – under perioder som mer eller mindre självförsörjande ensling – men hade också en stark bild av vilket liv han ville leva. Främst då det gällde relationen mellan egen utveckling och åtaganden i samhället samt hanteringen av ägodelar i stort som smått. Han var konstant emot allt som ökade omfattningen av hans åtaganden. I boken förordar han ett enkelt liv och ser med förvåning på vad de stora jordbruk som byggs upp i området i praktiken kräver av de människor som äger och driver dessa jättefarmer.

Det förefaller mig, att det inte så mycket är människorna som hålla sig med boskapshjordar, som fast mera boskapen som håller sig med uppassare.

Nuförtiden är det inte boskapshjordarna som kräver att vi jobbar dygnet runt; det är bilar, pooler, renoveringar och resan till Thailand. Men relationen är relevant och densamma.

Surt sa räven om rönnbären

Det finns en stor skillnad mellan moderna bloggare som skriver i samma anda som Thoreau idag och många av dåtidens transcendentalistiska filosofer. Filosoferna var förhållandevis fattiga, även om det inte levde i nöd, medan många av dagens bloggare, så som Onkel Tom, tillhör några av de mest välbärgade grupperna i samhället.

Henry fick naturligtvis kritik för sin syn på enkelhet då han inte tillhörde gruppen av människor med stora lantbruk exempelvis. Därför kan vi säga att kritiken mot det som hände i samhället då var en kritik från sidan medan den idag är mer en kritik inifrån. Det finns flera skäl till att det är och var så. Bland annat så har samhällsklasserna förändrats i form och struktur så att mycket större grupper involveras i ”det rika livet” som då var förbehållet ett fåtal. Men det har trots allt varit en vanlig kritik mot exempelvis Henry David Thoreau; att han bara var sur för att han inte fick vara med i det ljuva livet.

Vad som kanske är mer intressant är att trancendentalismen fick sitt stora genombrott då böcker – egentligen information i alla former – blivit mer tillgängliga, billiga och spridda. På samma sätt har Internet idag gjort att det i princip är gratis att läsa, tänka och utbilda sig.

 

Är boken Skogsliv vid Walden läsvärd?

Nja, den bok jag läste är översatt av Frans G. Bengtsson och känns mer översatt för att ge en rättvis bild av författaren och tidsandan än för att göra bokens budskap lättillgängligt. Stora delar av Skogsliv vid Walden handlar också om just Henrys liv där och har inte så väldigt mycket allmänintresse. Det är främst den första knappa halvan som är riktigt läsvärd, resten hade jag lite svårt för.

Men Skogsliv vid Walden kan ändå vara värd att äga! Ja, det är en bok som inte ska sträckläsas. Den kan dessutom läsas om i vissa delar och passar nog bäst för en tugga lite då och då, exempelvis vid en sen höstkväll tillsammans med favoritteet.

Läsa mer

Nästa del i min utbildning kring transcedentalismen får bli att studera Ralph Waldo Emerson, samtida med Thoreau och central i samma filosofiska fåra. Jag börjar då på The Transcedentalists, som är en föråldrad men väldigt intressant sida för den som vill veta mer. Delar av Emersons texter finns här.