När tjejerna tvättar sitt hår – fallstudie i komplexa aktiviteter

12
147

Nu har vi bott här ute på vår lilla gård i mer än fem veckor sammanhängande, med påsklov och lite annan ledighet så blir det gott och väl mer än sex veckor vi tillbringat här ute i ingenstans utan rinnande vatten och avlopp.

Det gör ju inte livet lätt, men inte heller så svårt som man kanske först kan tro. Ta det här med att tvätta håret. I vår familj har vi tre tjejer, mamma och två döttrar, alla med ganska imponerande hårsvall. När håret ska tvättas så är det schampo och balsam som ska i och ur. Med en dusch så går allt förhållandevis enkelt. Utan så blir det en helt annan apparat.

Nu måste tjejerna hjälpas åt, stå med huvudet ner i en bunke. Det är en kollektiv insats där alla tre har sina roller att fylla. Och det tar lite tid. Jag brukar tjuvkika lite och det är uppenbart att alla trivs med sin hårtvätt. Dom pratar och reflekterar.

Och som så blir det också en tjejgrej i vår familj. En gemenskap. Dom pratar och hjälps åt. Dom tar på varandra och grejar med sitt hår. En liten ritual mellan mor och dotter.

Ett modernt liv blir väldigt uppstyckat. En del i vårt konsumtionssamhälle gör att vi strävar efter att göra våra sysslor separerade, renodlade och individuella. Att jobba, träna, umgås och vara ute i det fria blir lätt en rad olika separata tillrättalagda händelser. Medan ett traditionellt dagsverke i skogen med far och son fångar samtliga delar i en helhet.

När jag var i stan ett varv under semestern så passerade jag en affär där kvinnor får sina naglar förskönade. Manikyr och utsmyckning var något som pågick för fullt innanför de stora skyltfönstren. Jag såg kvinnor som pratade, tog på varandra och gjorde varandra fina. Likheterna med vårt hårtvättade hemma var slående. För hemma blir det ofta tvätt av håret först, men när sedan tjejerna kommit samman och funnit varandra så fortsätter ofta med gemensam borstning och olika märkliga flätor.

 

 

I vår jakt på att göra oss oberoende och att spara tid så tappar vi lätt viktiga aspekter i våra liv. För att täcka alla behov blir vi då beroende av en rad sekventiella handlingar i stället för en samlande. Vi köper dessutom lösningar som det kanske redan finns gratis alternativ till. I slutänden är det nog inte alls frågan om att vi spar tid, utan snarare tvärt om. Det är något som vi människor gång efter annan återupptäcker. Men vi drivs ändå längre och längre in i ett liv med andra värderingar.

Som tur är så är det inte så svårt att hitta tillbaka till lite andra tankemönster och beteenden om man väl insätt det här. Träningen ensam på gym på lunchen kan bli en promenad med bästa kompisen. Snabbmaten kan bytas mot mat hos någon vän och det går att sträva efter en gemensam söndagstvagning av familjen även hemma.

Vill du läsa mer om mina tankar kring mer komplexa livsmönster där en aktivitet inkluderar många nyttor så föreslår jag att du fortsätter här.

12 KOMMENTARER

  1. Mycket intressant skrivet! Känner igen det du ser. Från ett kvinnligt perspektiv då förstås. Känner dock inte igen mig i den typen av gemenskap. Har aldrig upplevt den med kvinnor utan snarare med män om än inte direkt fysiskt på det sättet. Det går ju inte för sig när man är vuxen.

    Tänker att de kvinnor som upplevt detta (kanske även män då du menar i din kommetar till Åsa att män är likadana) är precis de kvinnor (och män då också) som lättast och ofta även snabbast bildar familj och mer naturligt och enkelt förhåller sig till det motsatta könet (förutsatt att de är heterosexuella). De får sin person och därmed även sin könstillhörighet bekräftad av andra av samma kön. Kanske är det bäst, åtminstone enklast i vår kultur.

    Själv och (många med mig är jag helt säker på och det gäller även män) får denna bekräftelse genom motsatta könet (förutsatt igen att man är heterosexuell). Det är min teori att det är därför vissa kvinnor (och män) lättare umgås med män (respektive kvinnor om man är man).

    Om man då är man som främst får sin person och därmed även sin manlighet bekräftad via andra män och pratar med en kvinna som blir bekräftad just då kanske genom honom kan det leda till missförstånd… oj har jag inte upplevt detta. Haha! 🙂 😉 Han tror att hon flörtar och tar avstånd (oftast) eller är med på noterna (för sin egen tillfälliga bekräftelses skull).

    Likdant gissar jag att det kan vara med vissa män som hellre umgås med kvinnor än med män. Kvinnor som är som de i ”kvinnogemenskapen” tror att denna man flörtar och drar sig undan (för denna typ av kvinna dras definitivt inte till sådana män). Kvinnor som inte är som hon accepeterar lättare till fullo bekantskapen med denna man. Men de blir INTE ett par…bara vänner. Omgivningen tror eller vill att de ska slå sina påsar ihop. Men det handlar ju inte om romantik här utan om hur man blir bekräftad som person, kanske inte egentligen som kvinna eller man ens. De går ensamma längre. Lider sällan av det lika mycket som de som ingår i kvinno/mansgemenskapen. Men det förstår ju inte dessa, ofta familjemänniskor, de tolkar andra utifrån sig själva.

    • Oj Eva, du spann vidare mycket längre än jag tänkt från början. Jag tänkte mest i banor av stammen, eller primaten som Aktieingenjören, och hur den typen av gemenskap splittras till förmån för effektivitet och konsumtion.

      Men jag är med hur du resonerar, själva situationen jag beskrev är inte unik i tjejernas hårtvätt utan den typen av magi uppstår i lite olika sammanhang. Det gäller att se och vårda dessa.

  2. Just idag skrev jag också ett inlägg om att tvätta hår, men med helt andra insikter och vinklar.
    Om hur min hårtvätt bara blivit enklare och enklare under de senaste fem åren.
    Nu kan det nog inte bli mycket enklare än så här jag lever nu.
    Skönt att landa må jag säga!

    Intressant att läsa om dina iakttagelser!
    När jag växte upp var det alltid min far som redde ut mitt långa, tjocka hår efter hårtvätten.
    Och ja, det gav en närhet, kontakt, umgänge som vi inte haft annars.

    • Ja, jag har också lagt mycket tid på döttrarnas hår. Mest när de var mindre och då var det mycket skrik och gap tyckte jag men kanske inte dom.

  3. Jag tror att alla lägen där man har ett bra skäl att fokusera på varandra och idka en enkel kroppskontakt skapar den här typen av avslappning. Två schimpanser som plockar insekter, två människor som hjälps åt att träna o.s.v. Men helt klart någonting att tänka på nu under sommaren. Med spädbarn fastnar det mesta av kroppskontakten på den lilla och man måste tänka på varandra också.

    • Exakt! Och som jag är inne på så kanske den inte drivs främst av vår konsumtion eller önskan om upplevelser. Den kanske mest finns där i det enkla.

  4. Intressant och tankeväckande- som det brukar vara när man läser här… Hos oss har vi förenklat hårtvätten mycket sedan vi började med balsammetoden. Framförallt för att vi behöver tvätta håret betydligt mer sällan än tidigare. Klarar oss lätt en vecka utan hårtvätt, vilket jag förstått är ovanligt (och betraktas som extremt?) för många idag…

    • Camilla:
      Jag vågar knappt berätta för omgivningen hur sällan jag tvättar håret…
      Förut, med långt hår och schampotvål kunde det gå både två och tre veckor emellan.
      Sedan ungefär ett år tillbaka tvättar jag endast med vatten och det blir oftast med en veckas mellanrum.
      Numera är jag kortklippt och blöter då håret om mornarna för att få fason på det och sköljer oftast ur det efter träning någon gång under veckan, samt gnuggar lite en gång i veckan då jag badar efter kajakpaddling.
      Svårare behöver det inte vara 🙂

      • Haha, igenkänning på att man knappt vågar berätta för folk om hur sällan man tvättar håret… Samtidigt borde man ju berätta det, så folk ser att man kan se fräsch ut ändå!

    • Tack Camilla,

      Både personlig hygien och tvätt av kläder är faktiskt något som dragit iväg rejält vad gäller referensen de senaste årtiondena. Vi tvättar oss själva och våra kläder som aldrig förr.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna