Investera, vad är det?

4
61
Pengarna bränner som eld i plånboken. Lägger man dom i förråd tar råttorna dom!

När vi pratar livsstil på jobbet så häcklar och hånar vi varandra i lite olika former. De flesta förstår på något sätt att jag håller hårt i pengarna och kan ha frågor eller synpunkter på det. De flesta kan också relatera till spara eller slösa i våra diskussioner, även om de inte håller med mig. Men så kommer då frågan, eftersom pengarna verkar bränna i fickan något enastående hos nästan alla, “Men om du sparar massa pengar, vad ska du göra med dom då?”.

Pengarna bränner som eld i plånboken. Lägger man dom i förråd tar råttorna dom!
Pengarna bränner som eld i plånboken. Lägger man dom i förråd tar råttorna dom!

“Jag investerar pengarna i aktier” brukar jag svara. Då tar diskussionen ofta en märklig riktning. Fram kommer en kille som investerat 4 000 kronor i Tesla med ett “Precis så tänker jag också” utrop medan min i annars relativt kloke och sansade arbetskamrat irriterat pressar ur sig något i stil med “Det är ju tamefan som att spela på lotto! Pengarna kan vara borta i morgon! Och räntan är ju noll så bankkonto är ju meningslöst!”.

Sedan är diskussionen över. Alla går åt sitt håll som om festen var slut.

Ibland kommer vi lite längre men blickarna slirar iväg, lobotomileendena, som indikerar stark skepticism, och som annars främst kommer i samband med påståendet att “det går att leva utan bil” är vanligare än poolbilderna på Facebook.

Varför är det så här? Jag tror det är en okunnighet; en kulturell aspekt att vi inte sysslar med privatekonomiska projekt i Sverige och en sorts skyddsmekanism. Kan man inte “lagra pengarna” så är det ju bättre att spenderar dom. Eller hur?

Vad jag menar med investering är inget konstigt. Det är ungefär vad de flesta menar. Jag spekulerar inte i Tesla eller Fingerprint. Jag köper in mig i bolag som jobbar för att erbjuda sina kunder relevanta och bra produkter samtidigt som dom ger avkastning till sina aktieägare. Det är banker, energibolag, försäkringsbolag, verkstadsindustri och produkter till slutkonsument. För att nämna några exempel.

Nästa år när vi tar vårt sabbatsår så kommer vi frigöra mer kapital än vi har idag då det inte längre är bundet i vår lägenhet. De kommer jag investera i fonder med låg förvaltningsavgift då jag tror allt mer på den typen av breda investeringar. Om det inte blir extremt turbulent på aktiemarknaderna så kommer huvuddelen av pengarna gå in i aktiefonder.

För mig är det här lite av en hörnsten i den livsfilosofi vi nu har. Läran om att köpa in sig i företag som producerar och levererar. Att inte vända sig till aktiemarknaden i första hand för att vinna på lotto utan att långsiktigt köpa in sig i företag som faktiskt har en affär. Eller för att köpa in sig i stora breda portföljer som exempelvis fonder erbjuder. Nordnet och Avanza – även de flesta traditionella bankerna faktiskt – erbjuder bra och relevant rådgivning för dig som vill spara just så. Ingen konstig terminologi, inte massa analyser utan ofta ett mycket rimlig arbetsinsats för att göra några grundläggande val så att du får produkter som passar din risktålighet.

Sedan går det utmärkt att spara i konton eller papper som ger ränta. Exempelvis Spiltans korta räntefond är en utmärkt produkt för den som vill förvalta sina pengar med chans på ett uns avkastning. Men räntebärande investeringar är inget jag föredrar, annat än tillfälligt, då jag vill ha maskiner och människor som jobbar för mig.

Men riskerna då? Ja, vad är dom? Om jag spenderar pengarna är pengarna borta. En relevant nedgång på börsen är 10% vilket innebär 10 000 på varje 100 000 kronor jag sparat. Jämför det med kostnaden för en bil eller renoveringen av ett badrum. Av någon outgrundlig anledning så är spenderade pengar något som de flesta av oss ser som bra medan en pappersförlust på aktiemarknaden är katastrof.

 

 

Ok, om vi “spelar på börsen” så är risken stor att vi förlorar pengar. Men få, om någon, har förlorat pengar på att ha sina aktier placerade i en korg med aktiefonder över några år.

En läsvärd länk som kan vara värd att titta på är Rika Tillsammans listning över Stockholmsbörsens årliga avkastning från 1990 till 2014. Under den tidsperioden fanns det en period då storbolagsindex gick ned med 50%. Det är ju naturligtvis en rejäl smäll om man ska leva på sitt kapital, men för de flesta andra så får vi väl anpassa oss efter omständigheterna. Om vi tänkt köpa något så får vi vänta. Det vanliga är att börsen återhämtar sig i någon form inom 18 månader efter en så kraftig nedgång.

En annan intressant betraktelse när det gäller vikten att välja bolag när man investerar är jämförelsen mellan IBM och Exxon Mobil över en längre tidshorisont; 1950-2012. IBM var framtiden under i princip hela den tidsperioden medan Exxon var ett tråkigt oljebolag i en bransch som ansågs som forntiden. Om du 1950 köpte aktier för 1 000 dollar i båda bolagen och återinvesterade avkastningen varje år så vore Exxon-portföljen värd 1, 6 MUSD 2012. Mer än dubbelt mot vad IBM-portföljen vore värd. Exemplet visar tydligt värdet av att investera i bolag som går med vinst och genererar pengar. Det visar också på svårigheten att göra “perfekta” bedömningar utifrån tillväxtscenarion och framtidsbedömningar. Mer finns att läsa här.

Det viktiga är att köpa in sig i maskiner och människor som producerar saker som används. Ju förr desto bättre!

4 KOMMENTARER

  1. Jag har också reflekterat över varför många är så riskaverta när det kommer till investerande av pengar i fonder/aktier. Prylar som bil, tv, robotdammsugare etc förlorar med säkerhet värde snabbt och kräver underhåll (dvs mer pengar, men även tid). Hemelektronik tappar ofta snabbt runt 50 %. Jag tror inte dessa människor är dummare än att de förstår att de prylar de köper snabbt tappar värde, men har svårt att förstå varför denna förlust inte svider alls medan det skulle vara så farligt att tappa 10-20 % av investerat kapital. Med en välspridd portfölj och regelbundna köp så reder det “alltid” upp sig på sikt.

    Tror att svaret ligger i utbildning och kunskap som du är inne på. För oss initierade känns investerande naturligt och vi förstår “spelreglerna”. För många andra tror jag investerande känns abstrakt, vissa verkar tom se på börsen som något luftslott. Vissa andra verkar förstå vad börsen är och möjligheterna, men kommer aldrig igång för att tröskeln känns så hög (i form av alla valmöjligheter samt överskattande av kunskapsbehov). Vi initierade förstår även kraften i sparande och vad det leder till på sikt. Jag är ingenjör, men har ändå ibland nästan svårt att förstå vad sparande och ränta på ränta gör på sikt. Jag tycker det är relativt ofta man hör folk säga “…men sådana summor går ju inte att spara sig till” när man diskuterar t.ex. kontantinsats, arv eller någons vinst på en bostadsförsäljning.

    Roligast var en fest jag var på för en tid sedan där ett gäng pratade bostäder och konstaterade att “en miljon, det är inte så mycket pengar idag” (detta var i Sthlm), men ingen av dem sparade pengar för att “det går inte att spara ihop sådana summor”.

    • Hej H,

      Jag läste att man gjort undersökningar (tror det är i boken Freakonomics) där människor fått rangordna skräcken för att förlora en nära anhörig. Man har där varierat graden av våldsamhet och social acceptans kopplat till händelsen som leder till döden.

      Personerna ställs alltså inför ett antal olika scenarion. Alla med samma utkomst, en när anhörig så som ett barn, dör. Det visar sig då att oron man känner är väldigt olika mellan händelser och att det finns en stark korrelation till inslaget av “våldsamhet” händelsen och hur den graderas. På samma sätt finns det också kopplingar till det personerna uppfattar som någon form av social acceptans.

      Det gör att oron för att barn ska drunkna i pool i USA är relativt låg, medan oron för att barnen ska dö i skjutvapenrelaterade olyckor eller från överdoser av narkotika är hög. Ser man på olycksstatistik så är drunkningar i pool i USA en nationell plåga och det borde vara en av föräldrarnas största farhågor.

      En liknande inställning verkar finnas till pengar. Att förlora 20 000 på ett bubbelbadkar är helt ok, men att aktier skulle gå ned samma belopp är någon sorts katastrof. Konsekvensen är den samma. Men i badkarsfallet självklart. I aktier så är medelutfallet positivt över tid.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna