Ekonomisk fanatism – Religionen Onkel Toms Vittnen

29
0

I går var jag ute på afterwork och pubrunda. Av en slump sprang jag då på en av de få som känner till bloggen som dessutom vet vem jag är. Vi har inte så många beröringspunkter längre och träffas sällan, men hon har låtit mig förstå att hon inte ”gillar” (ska väl tolkas som att hon har invändningar mot) det som skrivs här. Så i pubvimlet frågade jag vad det var hon vände sig emot?

 

 

– Absolutismen, var svaret.

Jag var inte säker på vad hon menade, i synnerhet inte som jag var småfull, så jag frågade.

– Absolutismen?

– Ja, att inte dricka alkohol. Att handla på Lidl. Det känns som en religion, nästa steg är en sekt! Och så vänder jag mig emot att sluta jobba. Jag får ut massor av jobbet och tror jag skulle börja klättra på väggarna om jag gick hemma. Jag behöver arbetskamrater.

Så pratade vi runt rätt länge kring just livet jag lever och framför allt arbetslivet vi har.

Vi delar rätt mycket min kamrat och jag. Vi jobbar på samma arbetsplats. Vi har familj. Vi har liknande arbete. Hon är en påläggskalv, som jag till viss del varit men inte längre känner att jag är. Men det skiljer en del. Jag är nog 6 år äldre. Min smekmånad med min arbetsgivare är över. Jag har fler barn.

När vi pratade så var det några saker som slog mig.

  1. Min väninna reagerade egentligen mot att vi var så målinriktade i vårt sparande. Hon tog främst avstånd ifrån nivån av sparsamhet som faktiskt är direkt kopplad till hur målinriktade vi är. Det har jag sett förut i andra sammanhang. När normen är att vara vanlig sticker målinriktade människor ut. Hon uppfattade det så starkt att hon drog religiösa liknelser. Det tycker jag faktiskt är rätt kul, det är inte första gången någon reagerat så starkt på att man säger att man handlar billigt på Lidl. (När jag ville ha 100 följare på Facebook var det ju läsare till denna blogg som var tveksamma till att gilla bloggen eftersom de skulle göra det under eget namn. Är det som skrivs här verkligen så kontroversiellt?)
  2. Hon hänger upp väsentligt mer av sitt liv i sin jobbtitel och arbetsplats än jag gör.

Det är roligt, jag har avslöjat bloggen för den här tjejen just för att jag trodde att hon skulle kunna uppskatta tankegångarna. Hon är intresserad av skapande och av en del kommentarer hon gör så tror jag att hon har ganska djup förståelse för kreativa flöden och processer. Tidigare ville hon inte heller jobba heltid för hon ville vara tillsammans med sina barn.

Men där på puben så är vi så olika. Hon har sitt viktiga jobb, trivs så bra med sin ekomat från ICA kombinerat med ett lagom glas vin och förstår inte hur ett skapande arbete skulle kunna försörja familjen.

Ibland känner jag att jag skulle vilja vara sådär vanlig. Vara som alla andra. Men det är som det gått en maska i väven för mig. Jag ser samma sak som min väninna. Förstår hennes invändningar kring idén jag har att sluta jobba. Men jag ser en mycket större konflikt mellan mitt liv, min tid, mitt ekonomiska välstånd och arbetslivets krav och möjligheter. Jag ser mina arbetskamrater bli äldre. Trötta, bleka och halvfeta är vi allihopa. Instängda. Vi lägger massor av tid på att skriva rapporter och mail. Som i många fall aldrig blir lästa. I stället för att läsa läxor eller böcker med våra barn.

På jobbet lär vi oss inget nytt – ja vissa personer lär sig nya saker men det är samma kunskapsmängd vi hela tiden rör runt. Vi är inte speciellt intellektuellt delaktiga i vardagen. En del av den verksamhet vi bedriver är helt meningslös och visionslös. Många, i synnerhet vi i ledande positioner styrs i tid, jag ska vara på möten varje morgon och kväll, och helst inte ha semester. Resultatet, det jag faktiskt presterar, är relativt oväsentligt.

Samtidigt passerar de vackra dagarna förbi utanför. Måltiderna blir micromat i en skolmatsalsliknande miljö. Kaffet är stinkande automatkaffe.  Tiden är ändlig.

 

 

Väninnan försökte hitta vissa förklaringsmodeller till varför jag inte passar in i mallen längre. Varför jag inte längre är så normal. Kanske behövde jag bara byta jobb? För det måste väl finnas en fix? Något som gör att jag kan se världen lika fin som förut och kan falla in i ledet igen.

Jag försökte förklara att jag sett att kejsaren är naken och att det nog är svårt att reversera det.

Jag vill egentligen inte att det här inlägget ska handla om allt det negativa med att jobba, eller fungera som något sorts utlopp för min frustration över min arbetssituation. Jag tror att jag mycket väl kan hitta jobb på min nuvarande arbetsplats som gör att jag kan känna att jobbet tillför något som jag inte kan få i något annat sammanhang än på en arbetsplats. Det är ett av skälen till att sabbatsår är intressant för mig. Det är inte heller så att jag nu har en speciellt svår arbetssituation. Snarare tvärt om, det är i många avseenden bättre än på många år.

Däremot är jag inte alls säker på att vi kommer återgå till ett mer normalt ”liv” som vi hade tidigare. Jag tror också att min känsla av att tiden är ändlig kommer fortsättas förstärkas.

Jag ska ta en lunch med min väninna i närtid – kanske bjuder jag på en matsäck från Lidl i det gröna. Så ska jag se om vi inte kan göra en uppföljning på det här inlägget kring jul nästa år och se om vi närmat oss varandra eller glidit ännu mer isär.

Om du vill kontakta mig utanför det publika flödet av kommentarer eller inlägg på Facebook så når du mig onkel.tom.blogg@gmail.com . Om du vill följa bloggen på Facebook, via din RSS-läsare eller på Twitter så använder du knapparna nedanför. Att gilla och dela inlägg är ett sätt att stödja bloggen.

Prenumerera  Gå in och gilla!   Följ på Twitter!

29 KOMMENTARER

  1. Det är provocerande när man vill göra / gör något annorlunda. När vi började prata om att flytta utomlands var det många som tyckte det var galet och kom med en massa argument emot. TRYGGHETEN för barnen. ÅRSTIDERNA! Jag tror det gjorde det för sig själva, för sin egen skull, inte för att övertyga oss om att inte flytta, men när någon bryter mönstret ser många det som ett ifrågasättande av sina egna livsval och känner behov av att försvara sig. Den bästa (värsta) var någon som tyckte att lösningen på vår icke-trivsel i vår tillvaro kanske var att börja käka anti-depressiva medel och ta emot flyktingbarn i hemmet.
    Men tiden är för ändlig för att man ska bry sig om vad andra tycker och tänker om en.

    • Hej Åsa,

      Jag gillar att utbyta åsikter med den här tjejen så jag tar inte illa vid mig. Inte heller ser jag det som rätt eller fel, utan jag reflekterar mest över det som händer och sägs. Men uppenbart så är det provocerande att avvika från mängden.

  2. Det är nog så, att vi som tar steget att leva ett liv på egna villkor, inte bryr oss så mycket om vad omgivningen tycker om oss!

    Kan vi stå för våra beslut inför oss själva och vår egen inre moraliska kompass, får det räcka med det.

    Storugglan gav mig ett gott råd!

    Påverka din omgivning genom hur du lever ditt liv!

    Klart det väcker tankar hos barn och omgivning, när dom ser någon som dom förstår är ekonomiskt oberoende, åka i en tio år gammal bil och nöja sig med sitt gamla kök och badrum.

    99% kommer bara tycka du är excentrisk men hos någon kommer det väcka en tanke, att det finns andra sätt att leva sin stund på jorden.

  3. Hahaha!

    Jag har inte ens tänkt pâ att handla pâ Lidl skulle vara nâgot märkligt. För mig är Lidl inte frâgan om pris utan en effektivit.

    När jag vill ha mjölk vill jag inte stâ och behöva välja mellan 20 olika märken med olika priser och olika fetthalter. I Lidl har jag tvâ val. Ett märke med hög eller lâg fetthalt. Snabbt val första gângen man handlar därefter inget val alls man bara tar packetet som alltid stâr pâ samma ställa i butiken dag ut och dag in.

    Detta gäller inte bara för mjölk utan allt!

    Effektivitet helt enkelt inte pris.

    • Så fort jag pratar mat och matkostnader samt nämner Lidl så reagerar många här, och i vardagslivet, starkt. Man betalar gärna extra för att passa in i ICA-butiken. Obegripligt för mig.

  4. En hypotetisk situation som är omöjligt att få svar på – om hela ERE livsstilen var normen, och arbets- konsumtions-cirkusen var det aparta, undrar hur hennes tankegångar skulle gå då? Kanske tror hon på ett djupare plan på sitt narrativ, kanske så är det bara flockbeteende. Jag kan förstå hennes invändningar, är själv allergisk mot sekt-beteende. Men för mig är kejsaren otvivelaktigt naken.

    • Vet du om att normuppfyllande personer upplevs som mindre sexiga och attraktiva? I synnerhet många kvinnor strävar aktivt för att uppfylla den norm dom ser som gällande. Men dom belönas relativt svagt av omgivningen för det. Det kan också påverka karriären.

      Naken han är!

  5. Jag skrattade när jag läste det här. Jag och frun har pratat lite gran på senaste tiden kring detta då jag just nu läser om Early Retirement Extreme (för 5:e gången…) och där beskriver Jakob in inledningen den gamla filosofiska modellen med ”Platos cave” när vi började prata om den så hänvisade hon till boken ”Rik på riktigt” som hon just läser (jag har också läst den men det var så länge sedan) där de pratar om ”tidsandan”.
    Själva poängen med både ”Platos Cave” och tidsandan är att det är svårt att gå emot djupt rotade vanor och sanningar i samhället även om man känner att något är i grunden ruttet…och om man själv lyckas stiga ut så är det inte säkert att man kan övertyga andra får de är fortfarande mitt i tidsandan och ser inte samma saker som du….mycket intressant ämne kan diskuteras i oändlighet…

    • Undrar om inte det är samma egenskaper, som gör att vi törs avvika från flocken. Som gör att många av oss är lite mer framgångsrika på den ekonomiska marknaden än gemene man?

    • Hej FFF. Visst är det så och även vi trampar ju i ganska invanda fotspår fast med annan referens. Det har också varit uppe rätt mycket på senare tid vilken ”hälsomässig” boost människor får när dom slutar arbeta, tvärt mot gängse normer. Men det sitter hårt i att man super ner sig och dör om man inte jobbar, även hos mig.

  6. Den viktiga frågeställningen för din kollega borde ju inte vara Lidl eller Ica, utan hennes skapande arbete och hennes barn (så som jag förstår henne utifrån din beskrivning). För mig är Lidl inte en kyrka utan ett verktyg för att kunna leva ett liv i frihet där jag kan ägna min tid åt att läsa och träna i stället för att lönearbeta.

    Jag förstår att man kan uppfatta en viss absolutism bland berörda bloggar eftersom så mycket fokus läggs på verktygen för att uppnå frihet. Men själva målet kan ju se olika ut för alla. Den pratar vi oftast mindre om, även om du är rätt utförlig om ert nya Hedenhös-liv.

    Kanske går mål och medel ihop i det du skrev i en tidigare kommentar:

    ”Jag skulle vilja uppnå ett liv där jag kan känna full lycka och harmoni utan att äga något. Med alla mina kära familjemedlemmar borta. Det skulle ge en enorm frihet. Men det kräver mycket. Det kräver att jag kan skapa en känsla av lycka utan att hänga upp det på något externt. Men det kräver också att jag kan skapa mig ett liv utan så stora beroenden externt.”

    Hur mycket flashar du med detta och vad har du fått för reaktioner?

    • Hej Storugglan, det här är en osedvanligt bra kommentar.

      Jag håller med dig. Lidl är inte en kyrka, men jag tror faktiskt ekodisken på ICA är ett altare. Vad spelar det för roll om du inte hinner/orkar läsa, studera, träna, vara med vänner osv när fredagen innehåller ett besök på bolaget för en flaska ros, ekodisken på ICA och lite uterumsstund. ´Det är så man känner att livet är perfekt.

      Jag handlar där det är billigast för jag vill ha pengar till annat. That’s it!

      Du har en poäng, målet är nog inte tydligt för någon och det varierar lite över tid. Jag tror ju att den här tjejen är den i min närhet som skulle ha störst förmåga att förstå det du saxat från en annan diskussion. Men det finns två saker som spelar in.

      1) Det inlägget från början handlade om, nämligen att hon reagerar på det som sägs – hur det sägs ?- och kan inte relatera.
      2) Jag tror inte hon är i ett läge just nu i sitt liv att något sådant går fram.

  7. Jag tycker inte att det är konstigt att handla på Lidl för att spara pengar. Däremot så förvånar det mig när man vill hitta ett annat liv med närvaro, högre livskvalitet och tid tillsammans, att man tycker att det är okej att handla besprutade polska äpplen på Lidl? Nu vet jag att det finns ekomat på Lidl också, men inte mycket. Blir lite diffust vad jag menar kanske….. Men jag tänker att du tänker så sunt i det mesta, men samtidigt är du beredd att göra dåliga saker för att upp nå det. Och med dåliga saker menar jag att handla mat som kanske inte är bra för miljön, kött som kanske kommer från ställen med dålig djurhållning osv.
    Det blir billig för dig, men dyrt för dina barns framtid!
    (nu vet jag att du inte har bil osv, så jag vet att du lever miljövänligt på många sätt. Jag är mer intresserad av resonemanget kring vad som är okej att ”göra” för att uppnå det man vill)

    • Hej Iajia,

      Bra och relevant synpunkt. Jag har berört den ett antal gånger men inte så direkt.

      Jag börjar med att vända på frågan. Hur vet du att besprutningen av äpplen i Polen är det som är det avgörande valet här?

      Om du åker bil, smörjer dig med solskyddsmedel, jobbar inomhus hela dagen, pendlar långa streckor, har uterum, värmer ett större hus än nödvändigt, sover dåligt, och tillbringar för lite tid med dina barn så är ju allt fel ändå. Du lever ohälsosamt, smörjer in dig med märkliga kemikalier, bränner ändliga resurser, förgiftar och missar tid med dina barn.

      Hur ska ett obesprutat äpple från Huskvarna ändra det?

      • Hej och tack för många intressanta kommentarer. Lajia tar specifikt upp odling och djurhållning men du svarar ur ett mer generellt perspektiv vad du tycker är rimligt för miljön (kemikalier, bränner ändliga resurser). Det skulle vara intressant att höra mer om dina tankar på Lajias fråga. Det finns en del olika exempel man kan utgå ifrån. T.ex. drabbas människor som bor när bananodlingar av sjukdomar pga gifter. Är det rimligt att det är ett pris människorna ska få betala för att vi ska köpa billigare bananer? Som sagt, detta var bara ett exempel och om du alltid köper ekobananer så kan man diskutera andra exempel.

        Jag instämmer till fullo i normdiskussionen. Den här bloggen stärker kraften som jag ofta får leta efter när mina val ifrågasätts. Ska ni inte åka till fjällen? Har ni inte bil? Har ni inte skulder upp över öronen?

        En sista reflektion Onkel Tom. Är du bättre än de som ser ner på Lidl när du ger igen med samma mynt och ser ner på altaret på ICA? Jag förstår den goa känslan av att ironisera över beteendet men är det den smarta vägen framåt? Det beror såklart på vad man vill uppnå.

        • Hej Jkr,

          Helt rätt. Jag ska vara mer tydlig men vill att du förtydligar några saker först för att vi inte ska prata om allt och hela fy fan. Det är nämligen så att bananodlare är väldigt specifikt.

          1) Ska vi prata bananodlare, eller snarare etiska aspekter avseende produkter i lågkostnadsländer, eller
          2) miljöpåverkan kopplad till vår matproduktion, eller
          3) miljöpåverkan från oss som människor sett över en livstid, eller
          4) hälsan hos oss själva under en livstid?

          Problemet är att de flesta som kommenterar hit och frågar kring exempel ekologiska varor endast är intresserade av det avlatsbrev dom kan köpa. Sedan ska jag förklara varför jag inte tycker deras val av kristi förlåtelse inte är så bra. Svaret är naturligtvis att jag ser det som ett avlatsbrev.

          Jag vill se helhet först. Detaljer sedan. Sedan gör jag ett rimlighets beslut och låter mig inte påverkas av kommersiella och ”trender i tiden” så mycket.

          Börjat vi från andra hållet så missar vi helheten och diskuterar konsumtionen av bananer som i vår familj är cirka 40 kronor i månaden.

          Så, åter till listan i inledningen Jkr. Vad är det vi pratar om?

          • Jag skulle gärna läsa om alla fyra punkterna faktiskt. Jag får nya uppslag och hittar nya sätt att tänka utifrån det du skriver och därför skulle det vara intressant att läsa om alla fyra. Det kanske är lite mastigt att skriva ner i en kommentar men du kan ju spara det som ide till ett blogginlägg.

  8. Lite trist attityd från båda håll kan jag tycka. Om man trivs med sitt arbete finns ju ingen anledning till att sluta. De som vill jobba, och prioriterar t ex ett dyrare boende och fin bil, ska ju göra det. Meningen med livet måste ju ändå vara att hitta ett sätt att leva som man själv trivs med. Alla behöver inte vilja gå i pension innan 50, och det är väl också tack vare allas olika intressen som olika vägar är möjliga. Tycker det är trist att se ner på någon annan oavsett vilka val den gör. Själv befinner jag mig nånstans mitt emellan. Jag och min man strävar efter att minska våra kostnader och öka vårt sparande (sparar just nu ca 40%) för att kunna gå i tidigare pension, men vi står också vid ”eko-altaret” på Ica, för att en Ica råkar vara vår närmsta och bästa affär, med bra utbud av ekologiska och hälsosamma varor, och vi prioriterar att köpa så mycket eko som möjligt för att vi inte vill få i oss bekämpningsmedel och inte tror att det är bra för miljön. Men jag har också full förståelse för att alla inte väljer eko eller handlar på Ica och tycker inte att de gör fel. Bästa sättet för förståelse är väl att själv vara öppen och tolerant.

    • Hej Tove,

      Ja, du har rätt i att det inte är någon tävling och att vi måste stå fria att göra våra val.

      Jag har berört det här många gånger, min invändning är inte att människor gör val. Min invändning är att val rimligen bör göras relativt något mål. Äter du ekologiskt gör du väl det av en anledning?

      Oavsett vilken anledning man väljer, etik, miljö eller hälsa så blir ju valen symboliska på ICA om man syndar stort i övrigt.

      Dessutom så undrar jag: Om de symboliska valen motverkar syftet, exempelvis bättre hälsa och miljö, varför gör man dom då? Det är liksom den här bloggens grej lite grand att rota i den typen av beslutskedjor.

      Av alla som frågat runt eko-mat här har ännu ingen ens försökt bemöta frågan ovan.

      • Jag är inte säker på att jag förstår frågan 🙂 Personligen så äter jag mycket ekologiskt av både hälso- och miljöskäl, eftersom det är frågor som är viktiga för mig. Jag tolkar det du skriver som att du utgår från att valen I övrigt är dåliga, och den inställningen förstår jag inte. Jag strävar generellt efter att göra mer miljövänliga val, jag har t ex ingen bil, bor inte så stort, undviker kemikalier etc, men det finns självklart mycket kvar att förbättra. Men om man inte har förmåga att göra ”allt perfekt”, ska man istället skita I det då? Att göra något är alltid bättre än att göra inget. Men jag har som sagt inget emot att andra gör andra val och t ex inte köper något alls ekologiskt, för jag tycker att alla är fria till sina val och prioriteringar.

        • Tove,

          Nej, jag tycker inte man ska skita i att göra något rätt för man gör något annat fel. Jag undrar bara varför det är så viktigt att konsumera rätt men så oviktigt att göra det som inte har med konsumtion rätt. (Nu verkar du ju göra kloka val så det är inte dig personligen …).

          Är det inte märkligt att om jag säger ”jag behöver bil för att få ihop vardagen” så verkar ingen reagera med kommentarer om arters utrotning och oetiska arbetsförhållanden. Inte heller min hälsa kommenteras. Men köper jag bananer på Lidl för 40 kronor per månad, då …

          Jag försöker förtydliga min fråga: Anta att du måste åka bil för att köpa ekologiska varor men kan handla på Lidl via cykel. Hur tycker du vi ska göra då? Du måste ge ett av alternativen högre prio än den andra.

  9. Om man ställer frågan ”vem är du” till olika människor säger de oftast sin ålder eller yrke först. Lite små tragiskt….

    • Kristina,

      Precis. Tyvärr blir det lite brukssamhälle över det hela i förlängningen.

      Det blir lite ”Jag är nöjd med mitt liv som det är och konsumerar på. Då behöver jag inte ta ansvar för mitt liv utan det får samhället göra.”

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna