Det är fattigt och jävligt

38
63
bilpool sunfleet
Som ni ser är det fattigt och dant här i stugan!
image
Fattigt och eländigt!

 

Att snåla och gneta är ju så tråkigt. Att inte unna sig något måste kännas hemskt. Ungefär så låter några av dom absolut vanligaste invändningarna mot ett enklare och sparsammare liv.

På något vis känns det ju helt naturligt. Har man pool, hus, sommarstuga, två bilar, alla garderober fulla, stor tv med alla kanaler som finns, bredband, Netflix, pensionsspar, uteplats, glasad uteplats, mobiltelefon, sommar- och vinterkläder, semesterresan bokad, flera uppsättningar glasögon, smycken, cyklar, löparkläder, hemgym, snickarbod, tvättstuga, syrum, studsmatta, tv-spel, dator, lekrum till barnen, motocrosshoj, barnen på fotbollsläger och biorum så måste man ju kunna unna sig något så att inte livet blir helt piss. Det säger sig själv! Eller?

 

 

Det finns flera olika sätt att se på vansinnet och många har funderat på hur kan vi äga så mycket och ändå ha behov av att “unna oss” på bekostnad av det vi redan har? Jag lyfter fram två tänkvärda reflektioner.

  • Beroendekedjor. Säg att du gillar husvagnslivet. Men fin husvagn innebär bättre dragbil. Vagnsparken i sig medför sedan en önskan om bättre förvaringsmöjligheter. Den här typen av beroenden skapar konsumtionsbehov. Varje del i kedjan kan dessutom ge ett väldigt litet eller obefintligt bidrag till själva upplevelsen. Campingen blir helt enkelt inte bättre för att du köpt ett hus med stora parkeringsytor.
  • Ömsesidigt uteslutande aktiviteter. Jag tänker på min arbetskamrat som la hela våren på att bygga pool och sedan åkte iväg på fem veckors semester utomlands över sommaren. Det här har att göra med att vi i grunden inte tänker använda det vi konsumerat. Kanske inte uttalat, men i praktiken är det väldigt ofta så. Prylar kan man ha så många samtidigt, men man kan fortfarande bara använda en i taget.

Ett alternativt och mer minimalistiskt synsätt är att fokusera på upplevelsen – såväl i nuet som i ett lite bredare perspektiv – i stället för att se livet som en kedja av konsumtion. Det ger större möjligheter utan prylar och ofta lite större respekt för det som redan finns.

Att tro att vi som lever enklare inte upplever liknande saker som de som äger massor av prylar är ju uppenbarligen absurt och visar hur olika infallsvinklar kan ge helt olika resultat. Ibland blir det nästan löjligt påtagligt. I inledningen ser ni vårt fordon under helgen. En ny XC90. En laddhybrid med massor av extraprylar.

Er snålbloggare hade bokat en billig poolbil i helgen för att rymma vår familj om sex personer då vi är i stugan. Men den billiga bilen var trasig och vi fick annat fordon, naturligtvis till samma pris.

Jag vet inte om jag lyckas förmedla poängen? Poängen är den att vi trots ett enklare liv fortfarande existerar och upplever. Men vi gör det med mycket högre fokus nu än tidigare. Vi gör ungefär samma saker som tidigare, men den totala prylbördan, och därmed kostnaderna, har minskat enormt.

Det är till och med så att vi i vår fokusering lever billigare och denna helg dessutom åker finare än de flesta. Det är ju här och nu som räknas. Det som gör skillnad.

 

 

Se till att tjäna pengar när du sover annars kommer du för alltid vara fattig. Något i stil med det har Buffett tydligen sagt. De flesta av oss gör precis tvärt om, vi skaffar saker som kostar oss pengar dygnet runt. Bilen är ett praktexempel.

Att pengarna rinner iväg varje månad, på prylar du inte använder, ger dig ingen större livsupplevelse. Att då köpa fler eller mer gör just ingen skillnad.

Fokus i livet. I tanken. I ekonomin. Allt hör samman. Fokus ger större och fler möjligheter, inte tvärt om, vilket bilden i inledningen visar. Nu råkar vi inte betala fullpris för det fordonet men vi skulle kunna göra det utan att gå sönder. Vi betalar nämligen för så få andra saker parallellt.

Om du vill kontakta mig utanför det publika flödet av kommentarer eller inlägg på Facebook så når du mig onkel.tom.blogg@gmail.com . Om du vill följa bloggen på Facebook, via din RSS-läsare eller på Twitter så använder du knapparna nedanför. Att gilla och dela inlägg är ett sätt att stödja bloggen.

Prenumerera  Gå in och gilla!   Följ på Twitter!

38 KOMMENTARER

  1. Jag och min hustru bodde i ungdomen i en hyreslägenhet. Vi stortrivdes! Visst kunde grannarna bulta i väggen om samlivet blev för högljutt! ?

    Sen skaffade vi hund! Då började spiralen nedåt!

    Större bil behövdes. Inte skulle hunden behöva ligga på balkongen i sommarvärmen, byggde oss ett stort hus, så hunden kunde ligga ute på gräsmattan i skuggan!

    Behövdes ju gräsklippare, massa verktyg, mm.

    Huset behövde ju fyllas med något. Massa möbler! Vad mer? Några barn!

    Barn behöver en oändlig massa pylar!

    Nog skulle barnen behöva lite miljöbyte på sommaren. Riv den gamla sommarstugan och bygg nytt!

    Barnen behöver också lite vettiga intressen. Skidåkning, häst, friluftsliv. Mycket grejer behövs till det!

    Har man nu en stuga vid en sjö, så måste man ju köpa en båt!

    Ja, då sitter man där med den vuxne mannens liv!

    Det är betydligt mycket svårare att vända spiralen än att skaffa allt!

    Det går med myrsteg men senaste månaden har jag lyckas avsluta min fasta telefon och bredband, sagt upp min jaktmark och båtplats!

    Ska försöka med ytterligare några heliga kor i sommar!

        • Hur tusan ska man tänka?

          Jag är 22 år, snart tagit examen och den riktiga konsumtionen står inför dörren.. Min flickvän hävdar att “normala” människor äger en bil och det är ett måste.. trots att hon har gångavstånd till jobbet.. Även det här med TV som kräver TV-möbel, TV-licens, kanalpaket och senaste modellen av TV-apparat var femte år. Men jag kollar aldrig på TV, men får ändå höra att man “måste” ha en TV.. Hur får man folk att förstå, att konsumtion inte är lycka?

          Tack för ett bra blogginlägg.

          • ?
            Min hustru förstår din fru!

            Jag har tv, två stycken till och med, betalar även min licens, som en god samhällsmedborgare!

            Har därimot inte tittat på den på 20 år men hustrun säger att vi ska ha den för att inte folk ska tycka vi är tokigare än dom redan gör!☺

            Bor man som vi gör, utan möjligheter till kollektivtrafik. Ja. Då “måste” man ha bil. Bor man i stan tycker jag att kollektivtrafik och bilpool, är det rätta till man åtminstone har blivit ekonomiskt oberoende!

            MMM har några inlägg, om du letar i arkiven, hur man får sin partner att tycka att antikonsumtion är sexigt!?

          • Kanske kan det hjälpa att berätta för flickvännen vad ni skulle kunna göra för pengarna i stället? Resa, spara, vara lediga tillsammans en längre period? Just när studierna är avklarade är ett gyllene tillfälle att INTE göra som alla andra.

          • Hon har ju rätt i att “normala” människor gör så!

            Gör man som “normala” människor gör, så får ens liv samma utfall som “normala” människor får!

            Man föds fri men sätter sig friviligt som slav till bankerna och trampar på i ekorrhjulet. Kanske femtio år tvångsarbete, för dig! Som begränsar ditt liv och dina val hur du önskar leva din tid på jorden!

            Du är fri nu! Sätt inte frivilligt en fotboja på dina fötter! Du har bara ett liv, lev det som fri!

          • Hej Studenten!

            Att följa flocken tror jag inte på. Vad är normalt? Hos oss är det inte normalt att ha bil.

            Att försöka göra någon följa John i ett försök att vara normal riskerar att ge ett ganska normalt liv. Små förändringar, små egna val kan göra stor skillnad.

            Så var väl min poäng med inlägget lite en känga mot tron att man är så onormal när man fokuserar.

    • “Det är betydligt mycket svårare att vända spiralen än att skaffa allt!”

      En djup sanning, som borde inpräntas i alla 20-åringar. Har inte vandrat den vägen lika långt som du (andra intressen) men även jag har tillsammans med frun arbetat senaste åren med att vända spiralen. Lyckats hyfsat bra även om en del fortfarande återstår. Att flytta till drastiskt mindre när barnen lämnat hemmet kan vara en hjälpa på traven.

      I dag låter jag mitt bekväma jag styra. Det är ofta mindre arbete att spara pengarna än att sätta sprätt på dem. Känner inte att jag försakar något när jag unnar mig min frihet. (Ligger i sängen och ser regnet droppa ned samtidigt som frun spelar gamla återupptäcka blandband 🙂 Råkar vara söndag eftermiddag men hade lika gärna kunnat vara mitt i veckan. Obetalbart.)

      • Det är nog alltid svårare att göra omställningar när man inte har några ekonomiska incitament, utan tvärt om!

        T.ex. sälja huset och flytta till något med en tredjedel av ytan, skulle leda till en fördubbling av månadskostnaden.

        Trots det kanske det är värt det bara för att minska antalet prylar!

        • Nej, det tycker jag inte låter rimligt att göra.

          Har du då i er nuvarande boendekostnad räknat med alternativkostnaden för det kapital ni skulle kunna frigöra vid en flytt (rimlig avkastning borde väl vara 6-8% i dag)?

          Men boende är ju så personligt. Standard, storlek, hyra eller äga osv. Är man till freds med lyxen i en hyrd mindre bostad med normal standard så blir alternativkostnaden lätt mycket hög för oss som har ägt normalstora bostäder större delen av vårt vuxna liv. Som ekonomiskt fri har man ju också större möjligheter att om nödvändigt flytta dit lämpligt boende till bra pris finns.

          • Bor inte på ett ställe där prisutvecklingen varit i närheten av utvecklingen i konsumentprisindex!

            Sedan 1980 har priserna fördubblats här.
            Konsumentprisindex har tredubblats.
            Säljer jag ska jag dessutom betala 22% skatt på den “vinst” som egentligen är en förlust!
            Lägger man till försäljningsarvoden och flyttkostnader, är det väldigt svårt att försvara en flytt från en invand miljö, där man dessutom trivs!

            Det är inte optimalt men med rut och rot, så kan det gå 20 år till.

          • Invand miljö där man trivs låter trots allt optimalt mina öron! Man ska ju inte krångla till tillvaron mer än nödvändigt.

          • Ja är ju inte direkt synd om mig!

            Funderar på om man skulle kunna övertala hustrun att helt enkelt plombera ett våningsplan?

            Vet att det finns en i området som gjort så, sedan han vart ensam.

            Nåväl, har några andra kor att slakta först!

      • Kan bara hålla med. Vi har hållit på och skruvat ner tempot i åratal nu. Det finns mer att göra.

        Men det kostar på ibland. Att acceptera att det ofta är bättre att knappast göra något.

        • Kalle, jag tycker det kan ha poänger att flytta till mindre och inte fokusera för mycket på ekonomin faktiskt. Det är för svårt. Om bostäderna fortsätter minska i pris så har du ekonomisk risk även i ditt stora boende. Sedan är det drift, underhåll, etc.

          • Ekonomisk risk vet jag inte? I den här delen av Sverige, har aldrig husköp varit någon form av investing, utan ren konsumtion!

            Renoverar man köket, är det för att man ska använda det själv i så många år att det lönar sig.

            Det som inte har gått upp i pris, går sällan ned så mycket.

            Det är ju inget fel på arbetsmarknaden eller lönenivåer på orten, utan det är bara en annan kultur.

            Man jämför vad det kostar att hyra och när det blir alltför mycket billigare att köpa sig ett hus, så gör man det.

            Hus blir ju inte till salu här för att ena partnern dör eller flyttar isär, det är alldrig några problem att klara ett hus på en inkomst.

            Man kan aldrig räkna med att få ingen pengarna av en renovering vid försäljning!

          • Ok,

            Jag bor ju i ett område med andra huspriser och kostnadsstegringar men är nog av åsikten att de flesta ändå överdriver vinsterna de gör på sina hus. Renoveringar kanske betalar sig om man renoverar något ruckel men det är lätt att bränna 500 kkr på ett kök och ett badrum. Dom pengarna får man inte igen.

  2. Kloka reflektioner & intressant läsning som vanligt.

    Just perspektivet hur mycket som ska sparas och inte köpas kontra att leva här och nu är jäkligt intressant & är något jag ofta funderar över.
    Jag försöker att inte leva för mycket i horisonten och lägga fokus på att drömma om framtiden för mycket för då blir ju livet ett enda långt väntande…
    Och där är hustrun bra för även om hon är med på gnetandet så är hennes personlighet inte fullt lika asketisk 🙂 och gör att tankarna om fler förhållningssätt får syre.
    Och ibland tänker jag även på människor som blir sjuka och t o m dör i förtid. Då kommer ju gnetandet inte ha samma betydelse om man inte når fram och får skörda frukterna av den frihet man köpt sig genom att spara.
    Hur gör man då för att hitta balansen mellan här och nu och det Onkel och många av oss strävar efter efter? I min och vår värld försöker jag köpa sådant som gör att vi kan njuta av det samtidigt som det är en investering. En rar sportbil kan vara ett exempel på ett sådan sak, men det beror givetvis på vilka intressen man själv & familjen har. Och att då sätta upp planer och delmål (utöver att spara i aktier) för att nå sportbilen i den egna ekonomin blir då jäkligt mycket mycket roligare än att bara gneta på. Sportbilen, som förhoppningsvis, kan öka i värde samtidigt som jag kan använda och njuta av den blir ett delmål i sig och gör för mig att det är lättare att leta extrapriser med mera.

    Att kunna spara – fast på lite olika sätt – gör att mina tankar och idéer får lite påfyllning eftersom det blir rätt trist i längden att studera BR:ar och analysera siffror… Inte så kreativt och rätt enformigt i längden… 😉

    Hälsar
    Lars D

    • Jag tycker du ska utmana dig själv hårdare Lars. Jag skulle vilja uppnå ett liv där jag kan känna full lycka och harmoni utan att äga något. Med alla mina kära familjemedlemmar borta.

      Det skulle ge en enorm frihet. Men det kräver mycket. Det kräver att jag kan skapa en känsla av lycka utan att hänga upp det på något externt. Men det kräver också att jag kan skapa mig ett liv utan så stora beroenden externt.

      Du har en egen röst. En egen värld. En egen förmåga. Helt oberoende av prylar. Hitta den!

      • Det känns som om vi diskuterar på fortsättningskursen i filosofi :-). Och jag gillar det! För du har såklart rätt även om min egen resa kommer att behöva ske i flera steg för att kunna “avprogrammeras” för att nå ett högre tillstånd av upplysthet. Och jag har därför hittat en medelväg att kunna “unna mig” samtidigt som jag fortsätter att investera mig fri. Men det är klart att jag skulle gärna vilja frigöra mig från all materialism, men steget dit är långt efter ca 40 års indoktrinering. Uppväxt tillsammans med två föräldrar med goda inkomster som inte investerat utan konsumerat har gjort att överjaget gärna styr in på -och även rättfärdigar- konsumtion- och inte investeringsspåret… Men du är klok och har som mest ofta helt rätt. Jag ska fortsätta att utmana mig kring att göra mig mindre beroende av prylar! Tack. 🙂
        Hälsar Lars D

  3. Ett underbart inlägg. Fick mig full i skratt! Att unna sig, det hör man vareviga dag.
    Familjen Penning är ingen förebild och ibland skäms jag över att jag piper över hur fattigt vi har det.

  4. Tack för ännu ett tänkvärt inlägg! Delar det på FB och funderar på min egen väg och hur man ska hitta rätt nu när man insett att man gått fel… Det tar ju liksom ett tag att byta riktning…

    • Skojar du! Det tar emot något helt otroligt. Jag höll på att bränna ut mig på att sälja all skit vi hade. Helt otroligt.

      Men så kommer någon känsla smygande. Man ser något annat. Då är det mödan värt.

  5. Din lista av allt ‘vi’ har och gör är helt galet – rätt skrämmande läsning egentligen. Här hemma har vi nog tänkt om och håller på att dra ner på en del saker, men det är inte alltid lätt. Orkar knappt förklara det hela för omgivningen eftersom deras melodi låter så här: ni saknar ett rum – köp större eller bygg till, ni har stor tomt – varför bygger ni inte pool, ni har många långväga gäster – ska ni inte fixa gäststuga, vädret är dåligt – bygg uterum och så sjunger vi refrängen – vi lever ju bara en gång och vi ska förverkliga alla våra drömmar (speciellt dessa som kostar massa pengar) och vi ska unna oss – vi sliter och jobbar ju hur mycket som helst.
    Jag blir såååååå trött och ‘rymmer’ till sparbloggvärlden istället ?. Men vem är jag att döma egentligen – om folk är lyckliga i den spiralen, så låt de vara det.

    • Du har rätt. Andras liv kan vi skita i.

      Problemet är att när man tröttnat på poolbyggargagget så låter dom som håller på så korkade. När läste dom en bok senast?

  6. Vilket bra inlägg! Klokt formulerat. Jag vill gärna lägga till att det går att göra nödvändiga prylar till en upplevelse i sig! Jag gillar ju t.ex. att sy och skapa och tar de tillfällen som ges att spara pengar genom DIY. Då får man prylen, sparandet av pengar och en ny upplevelse på en samma gång! Tror många skulle må bra av att skapa, oavsett om det är att laga saker själv eller göra från grunden, för det aktiverar en alldeles särskild del av hjärnan som nog ofta är eftersatt.

    • Japp. Att skapa, vara kompis med sig själv en stund, träna, yoga eller läsa en bok är underskattat.

      Jag skulle vilja rita mer. Skriva mer. Snickra och sy.

      Just att kombinera är ett jättebra sparråd. Förr åkte jag bil till jobbet och tränade separat. Nu cyklar jag jämt i vardagen men tränar aldrig.

  7. Vilket grymme blogginlägg!
    Älskar första stycket när du rabblar upp allt, det är så talande för den allmänna uppfattningen. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag fått försvara att mina barn vuxit upp i lägenhet, varför vi inte flyttar till större och varför vi inte har bil. Som om vi skulle skaffa dessa saker för att uppfylla andra människors förväntningar på vad vi borde göra.

    Och vi lyckades skaffa hund utan att skaffa varken bil eller egen trädgård till den. Funkar alldeles utmärkt.

    • Jag känner mig i det du skriver. Mina föräldrar blev näsan i extas när dom trodde att vi köpt XC90n. Som att det skulle uppfyllt deras dröm om vår konsumtion.

      BTW så var dyrbilen trasig när jag lämnade tillbaka den. Något med ena fällbara sätet. Så var det något missljud i motorn också.

      Jobbigt tänkte jag och la nyckeln i handskfacket.

  8. Hej Tom, riktigt kul inlägg! Något som verkligen sticker i ögonen på mig när det gäller ekonomiskt dumhet är när man köper flera saker för att lösa samma “problem” som när man har både villa och sommarstuga och segelbåt men ändå åker på charter varje semester? Eller när man har både bil, busskort och motorcykel…detta börjar inspirera mig till ett eget inlägg…får börja skriva:-)

    • Hej FFF,

      Ja, det var många som gillade det här inlägget. Märkligt, själv tyckte jag inte alls jag fick ihop det och funderade på att inte posta det alls.

      Du har helt rätt. Jag tangerade det när jag sa att många som köper – eller håller i sina befintliga – grejor egentligen vet att dom inte kommer använda dom som tänkt framöver. Du radade upp typiska exempel. Andra finns inom träning, friluftsliv, kläder och olika saker i hemmet. Ja, de finns nästa överallt.

  9. Hej Onkel Tom,

    Tack för inlägget.

    Jag känner igen mig precis i vad du skriver om. Slående är din beskrivning om:

    “Att snåla och gneta är ju så tråkigt. Att inte unna sig något måste kännas hemskt. Ungefär så låter några av dom absolut vanligaste invändningarna mot ett enklare och sparsammare liv.”

    Hade exakt den diskussionen med en vän häromdagen där han inte kunde tänka sig att “snåla och gneta” utan att livet är här och nu, vilket visserligen är sant, men jag tycker man har det så himla bra ändå utan att behöva unna sig hela tiden. Man behöver så få saker egentligen för att leva ett bra liv. Less is more stämmer verkligen, åtminstone för mig personligen. Och vad gäller bil känner jag igen mig i studentens kommentar ovan. Min tjej har exakt samma resonemang som hans 🙂

    • Tack Martin,

      Jag har en arbetskamrat vars fru skrek “jag är för snygg för den här skitbilen” när deras dåliga andrabil inte riktigt fungerade som den skulle. : 9

      Försöker man vara som alla andra så lär man inte få så mycket annat liv än alla andra.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna