Är du annorlunda?

29
36

Varning! Det här inlägget blev något helt annat än det var tänkt att bli. Tankarna drev iväg och med snor i hela hjärnan och en släng av feber så gick det inte att kontrollera och säkra resultatet.

Du fortsätter på egen risk!

Vi är alla olika. Vi gör olika val, som vi tycker är av väsentlig vikt. Vi har olika önskningar och drömmar. Ändå är vi, sett lite från ovan – med lite distans, så väldigt lika.

Jag har alltid aktivt valt utmaningar. Jag valde den svåraste utbildningen jag tyckte man kunde hitta, i Sverige, när jag skulle läsa på Universitet. Jag har alltid klivit fram när en utmaning presenterats. Jag gillar fysiska strapatser. Jag valde att ha fyra barn, för det är mer än två!

Andra gör precis tvärtom. Håller sig inom komfortzonen hela livet. Följer inte svart eller röd bana utan mer medelsnittslat!

 

 

Men vad är skillnaden mellan den som vill sticka ut och den som vill verka i det tysta? Sett från Guds perspektiv?

Ja, det vet vi ju inte riktigt, så jag får hoppa in som Gud. Risken är stor att det blir helt fel, för jag vet inte så mycket om gud, mer än att vi båda ifrågasätter spelet golf.

Så om jag vore Gud, som satt i min himmel, och tittade ner så skulle jag se alla människor, jag är en dom och du en annan. Jag skulle se att vi sprang runt hela dagarna. Jag skulle se att de som tycker de är så olika trots allt bor på samma gata, lämnar och hämtar på samma dagis, åker i samma bilar och jobbar på samma arbetsplats. Allt sker ungefär vid samma tidpunkt. På kvällarna har några sex, andra spelar golf.

Nästan alla följer samma övergripande mönster. Om jag var Gud skulle jag inte se mig, och troligtvis inte dig heller. Vi är delar i en grå massa. Alla rör sig i samma banor. Vi är ett stim!

Jag tänker på Gud, på hur sur han måste vara, när han ser den här dokusåpan han serverats med. Vad är det som händer i våra liv? Skjutsa, handla, jobba, köp! Vårda, kasta, renovera, köp. Prylar och aktiviteter. Jobba och handla.

Gud måste tänka att vi nyttjar väldigt få av våra valmöjligheter. Att alla små viktiga beslut om ekologisk kiwi, eller fria skolval, verkar göra väldigt lite skillnad på totalen. Han måste tänka att vi alla rör oss inom en väldigt liten envelopp och inte utnyttjar de frihetsgrader han gett oss.

Men så är det några få som protesterar och gör annorlunda. Tar andra vägar. Sticker ut. Men dom är inte så många. Gud ser på bloggar som Onkel Toms stuga och han ser några trogna följare. Men hur många gör, eller kommer göra något annorlunda? Kommer Onkel Tom själv lämna stimmet? Knappast! (Ha det gjorde jag faktiskt /2018-05-15).

Gud inte bara ser, han hör. Han hör vad vi tänker. Jag vet att han hör att många tänker på ett annat liv. Men han hör fler än han ser gör.

Varför är det så? Är det så belönande att vara som alla andra? Här i Sverige, ett av världens mest individuella samhällen?

Att bryta ut från stimmet betyder att vi måste tänka själva. Det låter hemskt, men jag tror det är största hindret, det som gör det så svårt att lämna sitt stim.

Titta på stycket ovanför en gång till. Tänk dig att du sedan ska förklara hur det ligger till för ett barn. Vad vi vill föra över till dom genom ditt agerande.

Du ska följa strömmen. Gör som alla andra. Om du lyckas passa in så slipper du tänka själv. Då behöver du inte bränna energi på att tänka utan kan i stället handla. Följ med flocken!

Välj ekologisk kiwi. Det är ett statement. Det är edge!

Som jag varnade för i inledningen så leder det här inlägget ingen vart. Det är dessutom onyanserat då det finns rätt mycket värden i vår gråa vardag som är värda att uppmärksamma.

Att spara och leva enkelt är inte att revolutionera välden. Det är att spela smart med det som bjuds. Det behöver inte innebära så olika beslut eller så annorlunda liv.

Inlägget var från början tänkt som en fråga om hur vida ni ville ändra något i ert liv, som att sluta jobba och därefter tänkte jag ställa frågan om ni trodde ni faktiskt skulle göra er önskade förändring. Men det blev något helt annat!

Det här med att spela gud är något jag gjort i senare inlägg också. Se gärna videon nedan som ligger nära tankarna här, samtidigt som det är rejält annorlunda.

29 KOMMENTARER

  1. Jag tycker om att passa in i den grå massan. Där får jag lugn och ro att tänka på min egen väg. Det finns de som uppskattar diskussioner och argumentationer men jag avböjer helst sådant. Ett gott samtal däremot kan vara givande och då kliver jag gärna ur den grå massan och förklarar mina val.

    • Japp, jag förstår din synpunkt. Numera tillhör jag ju inte direkt arbetsplatsens gullgossar och lever ganska bra i den grå massan.

      Men du kommer aldrig göra mycket mer än tänka på din egen väg om du ska tillhöra den grå massan, eller hur tänker du där?

      • Jag är en av dina läsare som designat om livet (boendeförenkling, bilfri, second hand, närområddssemester och frugal i allmänhet) och anser mig följa min egen väg. Sparandegraden, nutiden och framtiden ser fantastisk ljus ut. Mer detaljerad än så vill jag inte bli med en offentlig kommentar 🙂 Vore kul att få nörda in sig i detaljer som är mer personliga någon gång. Hur kan man få till sånt? MMM har ju sina gettogethers, men hur gör man då med blogganonymitet?

        • Vad roligt att höra att vi är flera och kännser samma sak för framtiden.

          Här vilar din hemlighet ganska trygg, men jag har faktiskt varit inne lite på att vi skulle kunna träffas via webben men även i verkligheten.

          Sedan är det tveksamt hur anonyma vi måste vara. Att göra egna val är inte så annorlunda som bloggar som den här kanske får det att verka. Mainstream är något annat, men det finns ganska starka strömningar av annat inom exempelvis konstnärer, musiker, idrottare och så. Så vi behöver inte vara jättehemliga.

  2. Ja med tillräckligt mycket fågelperspektiv är 50% sparandegrad eller YOLO egalt. Båda är liv där man äter, skiter, dör.

    • Hej Tom,

      Du har rätt. Men jag skulle ändå vilja invända lite. Det du beskriver är något som är format utifrån våra behov. Det jag tittade på var saker som formas i sociala mönster. Dom varierar kraftigt över tid. Därför finns inte riktigt samma sanning där – vi bestämmer själva på ett annat sätt – jämfört med påståendet ”föds, äta, skita och dö”.

        • Tack, intressant länk.

          Jag spinner vidare på den. ”mimetic desires” har jag berört i något inlägg, fast jag kallade de inre och yttre mål. Forskning visar att uppfyllnad av Mimetic desires” ger rätt svag tillfredsställelsekänsla. Så vi strävar efter att uppfylla en extern mall, men att göra det ger ganska lite.

          • Det intressanta i ämnet och länken är, tycker jag, varför ”mimetic desires” är så förekommande. Hur hela vårat utbildningssystem och barnuppfostran är uppbyggt på ett sätt som främjar just ”mimetic desires”. Önskar bara att det gick att översätta till svenska 🙂

    • Ja, det är på sitt sätt rätt kul. Dom flesta fasar för att hamna i din situation, inklusive jag, men snart är jag där via en otroligt lång omväg.

    • Då kanske du känner igen referensen till medelsnitt då? Kommer från något gammalt tv-klipp där man leker med begreppet medelsvensson och genomsnittlig.

  3. Har dom senaste dagarna utmanat mig själv och tagit mig ur min komfortzon!

    För min del är det att lämna dom djupa skogarna och röra mig på stadens gator som en vanlig man!

    Först en hotellnatt i Malmö, sen några nätter på ett designhotell i Tyskland och nu när jag blivit varm i kläderna, sitter jag på parkeringen i Ullared! ?

      • Det är del i min hustrus livslånga kamp för att rädda mig från att ta upp BurkKurts fallna mantel!?

        Känner mig som Crocodile Dundee i New York, när jag förundrad går omkring i mammons tempel!

        Folk köper kläder. Inte för att skydda mot regn, kyla, miljö och för att dom är bekväma! Utan för att uttrycka sin personlighet!

        Dom köper bilar, inte för att förflytta sig säkert och effektivt, utan för att markera sin plats i hönsgården.

        Dom äter mat, inte för att bli mätta och få i sig tillräckligt med näring. Utan för att synas på dom rätta ställena!

        Men det konstigaste är, att när deras hundar skiter, så plockar dom upp bajset i en plastpåse och sedan slänger dom påsen i rännstenen! ?

        • Jag minns en scen med Krokodil Dudde där han säger något i stil med ”Jag såg på tv en gång” och så slår han på tvn som är i rummet. Tittar kort och stänger av igen. ”Japp, det var vad jag såg” konstaterar han sedan.

          När är du åter till fast mark?

          • Har faktiskt precis anlänt tillbaka i min trygga komfortzon!

            Så tror att jag ska gå ut och sätta mig på en stubbe i skogen och se om myrorna har vaknat i solen. Är bra mycket mer händelserikt än vilken tv-kanal som helst!

  4. Onkel Tom
    Delar inte din uppfattning att det är en fördel med bloggare som släper anonymiteten.

    Tycker mig se att dom flesta sjunker i kvalitet. Både vad dom skriver om och hur dom gör det. Omedvetet lägger man på ett filter. Tänk dig för både en och två gånger!

    • Ja, du har nog rätt Kalle. Det är inte möjligt att skriva så här personligt och fritt som jag gör om jag inte är anonym eller ”superbloggare”, och dit är långt.

      Men det finns en gräns för vad som går att göra när man är anonym också. Hur många skulle exempelvis ge mig pengar utan att ens veta vem jag är? Men en föreläsning skulle mycket väl någon kunna finansiera. Så anonymiteten ger större frihet i vad som kan skrivas, men inte i vad som kan göras.

      • Problemet med att skriva bloggar inom så här smala sektorer som denna är nog språket. Svenska läsare av denna typ av bloggar är inte många!

        Börja hellre skiva på Engelska, för att nå en större spridning.

  5. När jag läste inlägget så tänkte jag på oss som en stor myrstack – vad spelar det för roll att ett litet gäng myror väljer sin egen väg, den stora massan fortsätter ju…

    Men en lite annorlunda myra är jag trots allt och den största förändringen just nu är att jag verkligen funderar på vad jag vill och vilka är mina värderingar jämfört med alla andra myror runtomkring.

    Angående anonymitet – har funderat på det en del. Bloggar inte själv eftersom jag inte klarar av att skriva bra anonymt. Det är så lätt att jag avslöjar för mycket och jag vill inte utsätta mina nära o kära för något. Men jag undrar över att så många bloggar som handlar om att konsumera och leva livet och njuta och måla om var och varannan dag…. De är inte anonyma. De visar upp varje vrå av sitt hem och sina barn, vänner och släkt… De verkar inte skämmas ett dugg över konsumtionspropagandan de kör. Hur kommer det sig att sparbloggarna är så anonyma? I för sig respekterar jag att ni är anonyma och hoppas på att genom anonymitet läser jag ärliga och inspirerande inlägg.

  6. Jag passar ju inte in nån stans i vad GUD ser. Jobbar inte men sitter fast i ensamt mammaskap. Spelar varken golf eller har sex. Är I ett grått fyrkantigt vardagsrum men helt UTANFÖR vänner, middagar och att vara kvinna. Började springa som 50-åring och vill ha pension NU! Genomvanlig och såpass udda att KASAM endast är ett begrepp på papper.

    • Jeanette,

      Så är det. Den som följer med stimmet är med. En i gruppen. De som avviker blir utanför och ensamma tyvärr.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna