Spara 2016 – Sparande är ett nördigt substitut!

24
35

Visste du att medellivslängden har varit under trettio en ganska stor del av hela mänsklighetens historia? Man kunde räkna med att få vara vuxen i ungefär tio år, är du med? Det fanns ingen pensionsplanering. Det fanns ingen planering. Ingen tid för planering. Ingen tid för en framtid. Med sedan började medellivslängden öka och folk började få mer och mer framtid, så då började de tänka mer på den. På framtiden. Och nu har livet blivit framtiden. Varenda ögonblick i livet levs för framtiden – man går på high school för att kunna gå på college för att kunna få ett bra jobb för att kunna skaffa sig ett fint hus för att ha råd att skicka sina ungar till college för att ..
– Margo i boken Pappersstäder av John Green.

Jag tänkte skriva några inlägg om hur vi kan spara pengar i 2016. Men jag tänkte inte börja med siffror eller smarta sparknep även om det kan bli något sådant lite senare. Jag tänkte inte alls prata rabattkuponger, smarta kontokortsval eller hur du förhandlar räntan på banklån. Dels för att så många andra gör det så mycket bättre än jag men också för jag tycker att det är fel fokus. Du kommer förstå varför om du orkar igenom detta långa inlägg.

Jag tänkte börja serien med att fundera på varför vi ska spara pengar, gneta med utgifter och frivilligt avstå det andra har eller gör? Varför ens bry sig?

Vad är målet med sparandet? Som jag ser det så finns det två principiellt olika typer av sparande.

  1. Kortsiktigt sparande med ett mål relativt tydligt mål. För att spara till något, så som en resa eller för att betala av en skuld. Sparandet är en del i ett beteende som ska leda till ett väldefinierat mål.
  2. Som en del i strävan efter frihet. Frihet att slippa köpa och göra. Frihet att styra egen tid. Sparande i det här fallet är en del i ett livsmönster. I engelskan finns ett uttryck som är frugal, som kan översättas till sparsam i svenskan. Men frugal är mer än sparsam, det innefattar också att vara återhållsam och restriktiv med såväl pengar, sitt fokus och som tid. En person som är ”frugal” är betydligt friare.
Fight Club och minimalism
Är sparande ett sätt att leva som genomsyrar ditt liv eller sitter du med dina kalkylark och nördar?

Jag är bara intresserad av sparande som del i en frihetssträvan som i punkt 2. Jag har hela mitt liv förstått att jag kan handla billigare korv på Lidl, betala mindre för huset över en livstid om jag amorterar mer varje månad och spara el om jag släcker lampan på toaletten. Men jag kunde inte brytt mig mindre. Visst, jag blev förbannad över att pengarna rann iväg tidigare. Jag blev frustrerad att tiden inte räckte till. Jag var trött, stressad och begränsad. Men det var ju något annat, eller hur? Det var ju alla andra också och knappast en fråga om ekonomi. Vi hade ju en fantastiskt god ekonomi!

 

 

Sakta gick det upp för mig att jag var ansvarig för mina val, vårt liv och det var valen och inställningen som gjorde att pengarna och tiden tog slut. Att jag var så trött att jag var tvungen att blunda när jag gick var en konsekvens av mina beslut och min inställning till livet. Det måste inte vara så.

Om du sparar för frihet så är kalkylarken och den rabatterade fjällresan på ICA-kortet en väldigt liten del. Mycket handlar om att välja bort eller att välja annorlunda. Att fokusera på siffror kan bara bli ett nytt nörderi som gör att du missar poängen och de stora fantastiska förändringar du kan göra för att bli fri*.  Här är grundstenarna som jag tycker du ska ta till dig i 2016:

  • Designa livet så att det blir enklare. Bort med pendling. Bort med stora bostadsytor och förråd. Se till att barnen blir självständigare och självgående. Öka glädjen i att leva lokalt. Se möjligheterna nära. Ska förändringarna ge resultat måste dom vara förhållandevis stora. Paretoprincipen som jag skrivit om tidigare säger att du inte kan förvänta dig några speciella resultat från små insatser. Ökad frihet når du helt enkelt inte genom att skjuta upp bilbytet ett år. Bilen ska bort! De stora besparingarna kommer från utgifter som utgått.
  • Lycka är en känsla. Förstå att det är en känsla och lär dig hur du ska vårda och bygga den känslan. Det är inte genom att injicera lycka genom finare vin på lördagen eller genom att köpa större hus. Det funkar inte så! Är det svårt att greppa? Läs en bok om lycka tidigt på året. Varför inte börja med ”Varva ner, kom i takt med livet”, av Richard Carlson och Joseph Bailey.
  • Öka distansen till dig själv och dina krav. Försök frigöra dig från dina måsten och krav. Kan du inte åka kollektivt av något märkligt skäl eller ens i en bil utan a/c så har du krav som inte är rimliga och du verkar inte kunna förhålla dig till dom. Nästan alla krav på bekvämlighet kan ifrågasättas. Läs gärna boken ”Befria tanken”.
  • Börja för kassabok och beräkna din nettoförmögenhet.

Ok, som råd till dig som vill börja spara är de flesta punkterna ovan ganska vaga och som så odugliga. Det finns alltså skäl att återkomma, men jag tycker också du ska fundera lite själv över det jag skrivit. Vi började föra kassabok efter att vi flyttat från landet och sålt av det mesta vi hade i form av bilar och husvagn. Från juni 2014 fram till årets slut hade vi utgifter på 286 tusen kronor. Samma period i år skulle jag tro att vi hamnar kring 235 tusen kronor (december återstår – jag antog att vi hamnar på 35 tusen i december – och jag räknar inte heller med handpenning på gården då). Samma period 2013 skulle jag tippa vi gick mer eller mindre jämt ut och spenderade kring 500 tusen kronor.

Den här typen av besparingar är inte möjlig genom att blanda egen tvål eller genom att ta med matlåda någon gång i veckan. Så därför är det lite knasigt att börja där. Men gud vilken förändring i livet det är!

* Om du inte läst den här typen av bloggar så mycket så är kanske en del av det som står i inlägget nytt, men tyvärr är inget det jag säger nytt eller något som jag kommit på. Så upplägget jag presenterar här är ganska standard även om det inte är den konventionella spara 10% av din lön budskapet.

24 KOMMENTARER

  1. Håller helt med dig, har samma tankar i mina pågående resonemang om strategiskt sparande genom livet. Det är de stora valen som får de stora effekterna på sparandet (och med det friheten).

    • Hej Aktiedepån,

      Jag har som sagt inte kommit på så mycket själv här utan det är nog väletablerade sanningar. Problemet är väl att ta till sig dom. Men lyckas man så kommer friheten snabbt.

  2. Nu är kanske jag en usel pedagog men har du försökt förklara sparande enligt 2 för barnen, partner, släktingar, grannar, vänner och kollegor?

    Jag har iallafall väldigt svårt för att göra mig förstådd!

    Det går inte fram, hur jag än försöker att förenkla och ge exempel!

    Då pratar vi om en hel del med väldigt högt IQ! Långt över mitt eget, med mycket höga akademiska utbildningar!

    Det går helt enkelt inte in!

    • Ja du Kalle, ibland får man inse sina svaga punkter och helt enkelt ge upp.

      Vi har inte bil. Där tappar vi 98% av befolkningen. Om man inte transporterar sig från a till b via c och tillbaka samtidigt som man möter dom som gör samma sak fast åker åt andra hållet så är man inte människovärdig.

      Lite mer allvarligt så tycker jag dock inte att du ska känna dig för annorlunda, eller lägga för mycket tid att förklara. I vår familj är vi ganska extrema i vår förändring, men våra barn har flera i sin klass som lever lite annorlunda och tänker ungefär som vi. Jag har arbetskamrater som inte lägger en spänn på kläder och alltid har matlåda.

      Så gör din sak och håll kursen. Skit i dom andra.

    • Kalle, kanske är du en större pedagog än du anar, bara genom att leva det liv du lever! Tror som Onkel att det mest övertygande kan vara att bara göra sin grej och skita i de andra. Är det rätt grejer så kommer folk i ens omgivning så småningom att fatta galoppen och påverkas (även om kanske inte övertygas – vi människor är ju ett osedvanligt envist släkte). Har själv sett hur människors beteenden påverkats av storugglornas livsval. Realiserat ekonomiskt oberoende är ett ganska övertygande argument, både om att det är möjligt och vad som krävs för det.

  3. Det är inte utan att man ibland funderar på vad det är som kännetecknar oss som tycker det är naturligt att spara som i två!

    Udda är vi helt klart men är vi en speciell personlighetstyp?

    Tror aldrig det kommer att vara mer än några procent av en befolkning som ser på detta på vårat vis?

    • Jag vet inte. Tittar man på en sådan här blogg och antalet läsare och jämför det med tjejer som gör reklam för smink så kan man ju i princip redan utdöd. Men jag är inte så säker ändå som jag antydde i mitt första svar. Dina synpunkter är relevanta, men jag tror inte vi tjänar något på att se oss som så annorlunda. Det är massor av människor som lever bra med knappa resurser och många som tjänar bra som ändå är rätt snåla. Så ….

    • Vi har pratat mycket om det här hemma hos oss. Jag är verkligen inte den mest intelligenta på min arbetsplats eller i min bekantskapskrets men känner ändå att jag kommit på den smartaste idén till livsstil (att försöka bli ekonomiskt oberoende).

      Lite egenskaper som vi kom fram till är: förmåga till uppskjuten belöning (läs boken om marshmallowtestet av Walter Meischel), att kunna tänka kritiskt och ifrågasätta (se igenom mönster och samhällets normer), ganska bra självinsikt, att vara motiverad inifrån (om man är motiverad inifrån tror jag att man lättare faller för att ytan ska vara perfekt).

      Känner du igen dig på någon punkt?

      • Det kallades flumskola redan 68 när man började högstadiet! Skolan hade oändliga brister redan då men det den var bra på var att lära ut kritiskt tänkande och ifrågasättande av normer i samhället!

        Det är nog det enda användbara jag tog med mig från grundskolan!

        Självförtroende och självinsikt kom tyvärr långt senare i livet för mig!

        Uppskjuten belöning tror jag bara är en genetisk grej, visst kan man till viss del lära sig tålamod men grunden måste finnas där!

        Sen var man så långt man kan tänka sig från curlad, så att skilja sig från mängden fick man i sig med modersmjölken. Det var naturligt att gå sin egen väg!

      • Jag får ofta höra att jag har en självinsikt som är större än snittet. Just möjligheten att distansera sig lite till sig själv och samhället tror jag är viktigt.

        • Det min självinsikt har tjänat mig bäst med, är att jag inser att jag kan ha fel och inte alltid gör så smarta val!

          Alla ska vara så fruktansvärt smarta och felfria hela tiden!

          Tycker det är helt ok, att jag är lite korkad ibland, bara jag är medveten om att jag är det och anpassar mina strategier efter detta faktum!

          Allt är relativt, här i världen, även att vara smart och det finns alltid någon som är mig överlägsen i alla egenskaper som tänkas kan!

          Det går bra att vara lycklig och nöjd med den man är utan att behöva vara felfri!

          • Just så. Självinsikt handlar ju inte om att vara bättre eller göra rätt val. För mig handlar det om att kunna distansera sig lite och reflektera över sin egen del i sakers skeden.

  4. Lever efter punkt 2 och har insett att jag mer eller mindre gjort detta sedan jag fick min första veckopeng.
    Konstigt nog är detta en gåta för mina föräldrar så det är åtminstone inte resultatet av en medveten uppfostran ☺ Har till och med insett som vuxen att jag behöver vara medveten om detta då det inte alltid leder till rätt beslut. Till exempel så kanske mman inte skall skjuta upp ett inköp inom en aktivitet som faktiskt ger en livskvalitet tills man behöver det då tillfället kanske inte dyker upp och blir realiserbarhet förrän man det man behöver…

    //anon

    • Hej Anon,

      Det är svårt det där med vad man faktiskt ska köpa och inte. Är det rimligt om man har fantastisk ekonomi att avstå saker som skulle ge livet något extra. En resa och meditera med buddistmunkar, springa New York maraton eller vad man nu vill göra? Jag har inget svar, men jag är inte heller säker på att jag vet vad de sakerna skulle tillföra? Är en person som inte får göra det han/hon drömt om mindre lycklig?

      Jag vet faktiskt inte. Vad jag är ganska säker på dock är att livet inte blir så mycket bättre av att bara slänga på nya saker och händelser hela tiden.

      • Här är vi helt överens, tror det handlar väldigt mycket om att ha en insikt i vad som kommer göra livet bättre och där har jag en tendens att faktiskt ”avstå” i för stor utsträckning. Avstå är inte ordet jag använder men så som det ses utifrån.

        Detta resulterar i att jag ALLTID haft råd/möjlighet att göra/förverkliga det jag verkligen velat och samma människor som anser mig snål är rörande överens att jag lever ett rikare liv än dem, utan att för den sakens skull förstå sambandet.

        //anon

        • ”…utan att för den sakens skull förstå sambandet.”

          Kalle56 var inne på det. Jag vet av egen erfarenhet. Det är skitsvårt att greppa och förstå att allt det vi så många strävar efter kommer till så högt pris. Samtidigt som många ändå vet tror jag.

  5. Hej,

    Jag håller med och lever efter mycket du beskriver utom bilen, m,in fru är på andra sidan. Hon shoppar och drar hem saker som hela tiden stör mitt lugn. Jag vill vara med henne. Frågan är hur jag övertygar henne om att detta är vägen att vandra. Jag ska börja med att visa videon i inlägget och se om det hjälper.

    Mitt inlägg om hur jag valt att investera finns nu ute.

    Allt gott
    /DanielWikstrom

    • Jag har en jobbarkompis som var och varannan dag kommer hem frustrerad och skriker ”jag är för snygg för den där bilen” när hon kört deras sunkiga andrabil. Vi har också haft lite ”insvängningsproblem” i vår familj. Det är väl helt naturligt att olika människor har olika mål och tankar. Men en sak är viktigt, att även om sparsamhet innebär att man avstår en del och får gneta så ska ju inte slutresultatet uppfattas som ”sämre”. Då tycker jag man gör fel. Där har jag och min sambo hittat varandra.

      Jag attackerar ditt inlägg under dagen 🙂

  6. Jag är just nu mest fascinerad av de som ska bygga förmögenheter för att bli fri så fort som möjlig utan att byta livsstil, för det gåååår ju inte, men däremot ska förändra sitt liv den dagen de slutar jobba, och då givetvis bli lyckliga. Direkt. Lev på årsbudgeten som planeras nu istället – så växer dessutom pengarna fortare.
    Min omgivning ändrade sig när jag gjorde det, utan att jag sa något egentligen.

    • Man förvånas när man tittar sig omkring och ser hur många som kör på tills huvudet slår i kaklet och dom är 65!

      Dom har levt upp i princip 100% av sin lön till slutet, inte gjort någon pensionsprognos och vaknar upp till att dom ska dra ner sina kostnader med 50% över natten!

      Tror mitt sparande började med att jag med ett stort försörjningsansvar för familjen, inte ville dra på mig mer kostnader än att vi skulle klara oss om jag vart arbetslös.

      När det lättade på ansvaret, började jag fundera på hur man skulle klara sig som pensionär!

      Lika bra att börja leva på den nivån nu, tänkte jag!

      Då vart det en massa pengar över!

      Plötsligt vaknar man upp och inser att dom passiva inkomsterna faktiskt räcker för att leva på!

      • Jag är själv förvånad över hur billigt det går att leva mot vad vi gjorde. Det var som det inte fanns en chans i världen att komma ner till dom nivåer vi har nu, och då har vi ännu en hel del utgifter. Jag tror det är så för de flesta.

  7. Oj vilken intressant diskussion här inne jag skulle kunna spamma och svara på varenda kommentar 🙂 (det ska jag inte).

    En sak som jag funderat på är om den där ökade livskvalitén som min familj upplever beror på att vi jämför oss. Alltså blir vi mer nöjda och glada över våra beslut bara för att vi kan se och jämföra oss med vänner och grannar och se hur mycket friare vi är? Eller skulle vi vara precis lika glada om alla runtomkring oss hade samma livsstil?

    Jag tror att en viss del av tillfredsställelsen med att vara inne på FI-banan är att man får resultat som ingen annan, det känns som om man kommit på en hemlighet. Det är inte skadeglädje jag pratar om, inte alls. Men till största delen tror jag att en frivillig enkelhet som ger ökad valfrihet är en lyckofaktor oavsett vad andra i omgivningen pysslar med.

    Jag skulle hemskt gärna dela med mig av mina verktyg till alla som vill veta men jag har inte riktigt hittat något sätt att göra det. Jag brukar fundera på vilka av mina vänner som kanske skulle vara mottagliga men var börjar man liksom?

    • Kommentera gärna, det är full rulle på kommenterandet här. Det är viktigare än min inlägg.

      Jag tror inte glädjen kommer i från jämförelsen, åtminstone inte för oss. Den kommer från att livet hänger samman lite bättre än förut och att vi hinner med varandra och orkar mer.

Vi värdesätter diskussion - Kommentera gärna