Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Spara 2016 – Det handlar knappast om att avstå

Det här är fjärde inlägget om att spara i 2016, men ha hopp, det är inte det sista. De tre tidigare inläggen (Träning, köp inte förhoppningsresultat, Content is free, Sparande är ett nördigt substitut) har handlat rätt mycket om vad som inte behövs och därför inte behöver konsumeras. Det är inget att hymla med: det bästa sparandet är som regel då vi inte köper eller gör något. När vi avstår från att konsumera.

Men här finns också den största mentala tankevurpan när det gäller sparande. Vi avstår nämligen ingenting när vi inte gör vårt köp! Vi gör bara något annat!

För att ta ett exempel. Så här kunde det se ut kring jul för oss tidigare.

Vi hade ett stort hus med fint renoverat kök. I huset fanns datorer, tv och tv-spel. Leksaker i överflöd.

Vi köpte mat och alkohol inför julen.

Vi köpte julklappar i form av leksaker och böcker. Filmer och spel. Nya elektronikprylar och kläder.

Den 25:e december åkte vi till fjällen. Då lämnade vi huset, maten, alkoholen, spelen, det mesta av kläderna och presenterna för att åka skidor.

Så blev det Lindvallen med liftkort, skidor och lite nya kläder.

När allt var köpt så skulle vi bada i badhus. Kanske bowla?

Sedan var det dags att after-skia med några öl. Efter det mat på restaurang. Dyrt och ganska smaklöst, men vi sa ”dom har lekrum, det är så praktiskt”.

Jag älskar fjällen, inget snack om det, men ser ni mönstret? Vi flyttade fokus både vad gäller plats och aktivitet så snabbt att vi aldrig riktigt hann med det vi redan förutsatt oss att göra. Ibland gick det till och med runt så vi kom tillbaka till konsumtion av det vi redan hade, fast på en ny plats.

Det är de som vill sälja sin sak som påstår att vi missar något om vi inte handlar. Men i varje val vi gör så väljer vi bort något annat. Men vi kan aldrig välja bort att tiden går. Vi behöver inte ta ansvar för tiden. Gör vi ingenting så fylls tiden med något, i slutänden våra egna tankar. Tankar vi valt bort om vi gjort något annat.

Vi håller oss kvar i julledigheten en stund till. I vårt fall så är vi lediga från den 24 december och fjorton dagar framåt. Det enda jag kan vara helt säker på är att dessa fjorton dagar kommer att komma och gå.  Och något kommer fylla dagarna även om jag inte gör eller köper ett skit.

Om jag då hoppar fram till den 7:e januari då jag börjar jobba, spelar det då någon egentlig roll hur de fjorton lediga dagarna förflöt? Möjligtvis kan jag vara mer eller mindre nöjd med helgen men eftersom jag inte måste göra något livsförändrande eller säkra nästa år skörd så är svaret ”nej, det spelar ingen roll”.

Den 7:e januari är alltså bara utkomsten av helgen en känsla och det går faktiskt inte direkt att påstå att vi valt bort något då vi ändå gjort något. Åtminstone jag sitter sällan och grämer mig över inköp jag inte gjort.

Här är obalansen i handlande och konsumtion. När vi står inför en möjlighet så är det väldigt svårt att avstå. När vi väl har möjligheten – gjort köpet – och ser bakåt i tiden så har beslutet och möjligheten ett helt annat värde.

Jag ska strax avrunda det här inlägget men tar med en film som på några månader fått miljontals titt på Youtube. Varför? Det beror inte på personens förmåga att handla, det är ett som är klart. Snarare är det förmågan att göra något med det som finns som trollbinder tror jag. Det är förmågan att göra något med det som redan finns som gör att sparande i praktiken inte är att avstå något.

Det bästa exemplet i vår familj kring resonemanget ovan är vårt förhållningssätt till alkohol. Vi avstår idag i princip all alkohol. Inför helgen tänkte jag ofta förut hur trevligt det skulle vara med några goda öl och något fint vin. Efter helgen tänkte jag sällan eller aldrig ”tänk om jag inte druckit alkohol i helgen, då hade den varit kass”. Nej, i stället blev vi lite tjockare, lite tröttare och vi hade slöat bort tid då vi varit halvsega under helgen.

Genom att välja bort alkohol så har andra saker fått ta plats. Saker som gjort att vi kommit ur detta bättre än tidigare.

Så genom förstå att lycka är en känsla som man vårdar och väljer så har vi tagit ett steg. Att dessutom förstå att vi i huvudsak bara fyller vår tid och det inte spelar så stor roll hur, så har vi tagit nästa steg. Tredje steget är lita på sig själv genom val och aktiviteter när det gäller att skapa och vårda lyckan.

Jag har skrivit rätt mycket om varför det är så allmänt vedertagen sanning att vi måste handla och konsumera trots att det i praktiken inte alls är så. Här är några lästips.

  • Under sommaren så relaterade jag konsumtion och transporter till behovet av sysselsättning. Du hittar det här.
  • Jag har skrivit om varför det är svårt att köpa sig glad, åtminstone över längre tidsperioder.
  • Vi sparar nu så vi kan vara fattiga sedan, handlar om sparande skulle innebär något sorts vänteläge. Ett tillstånd där vi skjuter livet framför oss och det kanske går oss förbi?! Så är det ju inte!
  • Knulla eller bila!? Ett inlägg som raljerar över förra julens familjeliv där det står klart att åka bil är överordnat allt annat vi verkar leva för. Allt handlar till sist om prioriteringar där tydligen sex blivit en lågprio grej. Märkligt, minst sagt!

Prenumerera  Gå in och gilla FB-sidan!  Följ på Twitter!