1,5 år – 4 barn – ingen bil! 1 Bullitt!

Har du familj och funderar på att leva utan bil? Läs då gärna om våra första ett och ett halvt år som bilfria.

Leva utan bil!

Familjen Onkel Tom, lever bra utan bil!

[su_box title=”Faktaruta!” radius=”5″]
Vi är två vuxna som jobbar heltid och det finns fyra barn i åldrarna 3-10 år som alla bor hos oss. De går på dagis eller skola om dagarna.

Vanliga transporter och dess avstånd:

  • 2,5 km enkel resa till centrum.
  • 4 km enkel resa till jobben.
  • 5 km enkel resa till Lidl.

Det är gångavstånd till skola och dagis.

Transportfordon vi har och använder oss av i princip varje dag:

  • Lastcykel – Bullitt.
  • Cykelkärra Thule Chariot Cougar tvåsittsig.
  • Alla familjemedlemmar utom de minsta har minst en cykel.

Kollektivtrafik

  • Buss: vi använder kontantkort , dvs vi betalar per gång.
  • Taxi: antal resor under 1,5 år – 4 st.
  • Poolbil: antal gånger vi hyrt på bilpool – 7 ggr.
  • Hyrbil: antal gånger vi hyrt – 0 ggr.
  • Tågresor: fler än tio.

Totalkostnad för transporter perioden 1/7-14 till och med. 31/10-15 är 38 000 kronor, vilket är ett medelpris på 2 400 kronor. Då inkluderar det allt resande – exkluderat flygresor – inklusive vissa kostnader vi haft för våra cyklar, så som däck och belysning.

[/su_box]

Att inte ha bil har på något sätt ett stort symbolvärde i vår förändring. Det var för att den på slutet stod för allt som var fel, allt det vi tröttnat på, på något vis. Bloggen livutanbil.se var också den blogg som fick in mig på minimalism och gjorde att tankarna kring att bo centralt utan bil blev allt mer konkreta.

Ett av skälen till vårt val att leva utan bil är att bilen är en penga- och tidstjuv. Det andra var mitt intresse för cyklar och cykling som inte gick att odla parallellt med allt bilande. Även här är bilen och cykeln exempel på den typ av konflikt som är/var vanlig hos oss och som vi ville komma ifrån.  Önskan om ett liv – i det här fallet cyklande – medan vi i konkret handling gjorde motsatsen, nämligen åkte bil. Bloggaren livutanbil blev där någon sorts katalysator som visade hur han kunde kombinera sina intressen och faktiska behov i vardagen på ett smart sätt.

Tredje skälet var den totala avsaknaden av vardagsmotion. Min sambo blev som gelé i kroppen och körde allt närmare ytterdörren för varje år som gick. Jag försökte i stället träna, vilket var svårt då tiden gick åt till att åka bil. Våra barn var helt oförmögna att ta sig någonstans utan att åka bil och fick väldigt lite motion. Vår dröm om livet på landet var i själva verket något både vi och barnen tog rejält med stryk för. Tyvärr är det inget okänt fenomen.

Så när vi flyttade in till stan så skulle bilarna bort. Och så blev det!

Leva utan bil

De flesta som på något sätt begriper att vi är en familj på sex personer som lever utan bil blir förvånade. En del blir också imponerade medan de flesta har väldigt många barnfamiljer har svårt att relatera till det faktum att vi lever utan bil. Jag strök över det jag skrev först av den anledningen att många unga som levt studentliv inte alls tycker att det är speciellt märkligt. Så reaktionen varierar väldigt.

I vardagen saknar jag sällan eller aldrig bil. Tvärt om är det fantastiskt att faktiskt få röra på sig naturligt. Det blir också ett naturligt fokus på här och nu. Vi måste se det som är runt oss, i vår närhet. Inte det som finns tre mil bort.

Praktiska frågor som att åka och hälsa på släkten fungerar utmärkt. Handla fungerar fantastiskt bra utan bil. Semesterresor lika så. Svårast är fritidsaktiviteter. Att åka och bada en varm kväll eller delta i cykeltävlingar är svårt. En helg i Sälen är i princip otänkbar eller kräver hyrbil. Å andra sidan åker barnen buss själva. Dom cyklar själva. Det hade varit möjligt även om vi inte haft bil, men barnen påverkas faktiskt av vårt beteende. Att åka buss är normalt och välkänt.

Kostnaderna blir lägre utan bil men kanske inte så låga som jag trott. Vi har hela tiden valt att inte aktivt spara på resandet utan rest ungefär i samma omfattning, till exempelvis släkten och på semestern, som tidigare.

Vi åker som regel bättre nu än tidigare. Tåg är bekvämare med småbarn. Bilpoolsbilarna är i nyskick.

Det finns roligare saker att göra än att åka från a till b och tillbaka

Att inte ha bil tillsammans med den mentala omställning vi gjort tydliggör en konflikt som många av oss har i våra liv. Det är ingen brist på saker att göra! Inte ens roliga saker att göra. Ändå vill vi göra något annat! Transportera sig ligger då ofta väldigt högt på listan. Vi som saknar bil stryker då naturligt åkandet från vår paljett och får bättre fokus på andra delar i vardagen.

Jag har arbetskamrater som åker fem mil enkel resa för att träna. Eller släkt som åker 12 mil enkel resa för att vara på hundutställning. Hur många kommer inte vallfärda till södra delarna av Stockholm under december för att handla julklappar, som dom kunde köpa på nätet?

För oss själva syns den här konflikten rätt mycket i det som jag lyfte fram som nackdelar ovan. Cykeltävlingar, fjällresor, badturer, Astrid Lindgrens värld, Tomteland, High Chaparral, Finlandsfärjan, djurparker, evenemang, Skara Sommarland, husvagnssemester på Öland eller att handla i grannstadens shoppinglador  är alla exempel på aktiviteter som ifrågasätts på ett annat sätt numera när transporter till vissa platser är svårare nu än tidigare.

Det är faktiskt bra! Vi behöver inte åka iväg. Vi kan spela tv-spelet vi redan köpt. Eller äta på restaurang nere i centrum i staden vi bor. Julklapparna kan vi handla på nätet och sedan gå på bio.

Jag uppskattar den här konsekvensen av att inte ha bil. Att inte åka hela tiden sparar mycket tid som kan användas till annat. Men jag saknar mina cykelevenemang.

Skjutsa inte barnen

Vilket lyft det varit att inte längre vara taxi åt barnen. För barnen och oss! Våra äldsta barn har vuxit och är friare i alla avseenden. Att leva utan bil är att ge barnen möjlighet att leva ett liv där dom agerar efter sina förutsättningar.

Det är intressant att de som är undrande inför vårt liv utan bil oftast lyfter fram friheten som bil ger. Men vi är i många avseenden friare utan bil i stan än med bil på landet.

Vi frigör så mycket tid till annat som har stort värde när vi inte har bil.

Det finns nackdelar

Jag tror jag berört det mesta. Det vore mysigt att åka till badplatsen. Jag vill kunna åka CykelVasan eller delta i Långloppscupen i MTB utan att det blir en jätteapparat. Att hyra bil för en helg och åka långt kostar en rejäl slant. Då är det trots allt en nackdel att inte ha egen bil.

Kommer vi fortsätta leva utan bil?

Ja, kanske. Jag är väldigt kluven. Kanske skulle jag hyra bil några gånger mer per år även om det kostar sex – sju tusen mer.

En vanligt fråga är om en lastcykel ska vara/bör vara eldriven. Jag anser inte det. Jag tycker inte heller att trehjulingar är intressanta. Har du frågor kring att leva utan bil som stor familj så är det bara att skriva en kommentar.

Tidigare inlägg kring vårt liv utan bil hittar du här.

[su_button url=”http://onkeltomsstuga.se/feed” background=”#60bf33″ size=”4″ icon=”icon: rss”]Prenumerera[/su_button]  [su_button url=”https://www.facebook.com/OnkelTomsstuga?ref=aymt_homepage_panel” target=”blank” background=”#3b5998″ size=”4″ icon=”icon: facebook”]Gå in och gilla FB-sidan![/su_button] [su_button url=”https://twitter.com/OnkelTomsstuga” target=”blank” background=”#55acee” size=”4″ icon=”icon: twitter”]Följ på Twitter![/su_button]

You may also like...

12 Responses

  1. Kalle56 skriver:

    En rubrik värdig Aftonbladet!

    Såg framför mig Warren Buffetts ord. ”Man kan inte skaffa sig ett barn på en månad, genom att göra nio kvinnor gravida”.😀

    Bilar är ett sorgligt kapitel! Det krävs nästa två stycken, här på landet för att logistiken ska fungera felfritt!

    Det är den helt klart största utgiftsposten för oss ”forest gump”!

    Då är ändå både jag och hustrun cykelfantaster!

  2. Snålcoachen skriver:

    Vi har helt valt bort bil och i vår umgängeskrets har det emellanåt känts som vi är några märkliga figurer som lika gärna kunde turnera runt med en cirkus. Och då har vi bara två barn! Den stora och återkommande frågan är ”HUR klarar ni det?” och ”Hur storhandlar ni?” Som om det inte går att leva utan bil. Vi bor i en storstad, inte på landet!

    Grejen är att vi undviker att storhandla och det är väl högst 5-6 gånger per år som vi behöver få hem något stort och tungt. Då ber vi någon granne eller släkting eller tar en taxi. Svårare än så är det inte. Och vi är alltid måna om att betala bensinpeng eller bjuda på något/köpa en present när någon ställer upp och kör något åt oss. För att vi vill känna att vi inte utnyttjar och snyltar. Det funkar alldeles utmärkt för oss.
    Någon gång händer det att vi är på fest sent med barnen och tar då alltid en taxi hem. Dessa kostnader kan aldrig mäta sig med kostnaden för egen bil. Så är det bara.

    • Onkel Tom skriver:

      Håller med. I en större stad är ju taxi ett fenomenalt alternativ men många i vår omgivning verkar inte mentalt kunna begripa det.

      Sedan det där med ”cirkussällskapet”. Vi har ju till viss del format vår liv för att slippa bil. Handlar som ni, nära oss. Så jag tycker ju inte att livet är så märkligt faktiskt.

  3. En månad gjord utan bil 🙂 Och vi bor i liten håla i smärre kommun utanför Uddevalla. 3 km platt cykelväg in till centrum av Färgelanda. Vad jag glädjs åt är starkare ben och ett orosmoment mindre. OCH att slippa skjutsa halvstora barn – nu får transport lösas av dem själva.

    • Onkel Tom skriver:

      Hej Jeanette,

      Precis i linje med vår erfarenhet. Min sambo tyckte jag kunde betonat just orosdelen lite mer. Inga oväntade räkningar, inga däck som ska bytas. Ingen bil om ska tvättas.

  4. Mångsysslaren skriver:

    Jag har själv funderat på att göra mig av med bilen. Tyvärr har jag inte fått med mig min sambo på den idén än. Men när jag tittar på de utgifterna som bilen medför mår jag dåligt…
    Jag hyr själv ut en annan bil via flexidrive och gomore, har du tittat på den typen av tjänster för de tillfällen då man verkligen behöver bil? Mycket billigare än att hyra via bensinmackarna 🙂

    • Onkel Tom skriver:

      Jag uppdaterar min kommentar lite nu när jag har lite mer tid.

      Hej Mångsysslaren,

      Varför får du inte med dig sambon? Det är en utbildning i att leva utan bil som du kan behöva delta i för att ni ska lyckas. Hur klär man sig? Hur handlar man? Hur gör man med barnen osv. Behåll bilen och försök öka användandet av andra transportmedel så blir inte steget så stort.

      Nej, det har jag inte testat några andra hyrtjänster. Tack för tipset, det ska kollas upp!

  5. Gustav/Lönehelg skriver:

    Att leva bilfritt är underbart! Min fru och jag har aldrig ägt en bil, vi cyklar, går och åker tåg till och från jobb. Bort trångt men urbant och centralt, nära till det mesta.

    Sedan årsskiftet veckopendlar jag till en annan stad; åker tåg dit och har köpt en cykel där som tar mig till jobb och övernattningsrum. Räcker gott och väl!

  1. november 9, 2015

    […] 1,5 år – 4 barn – ingen bil! 1 Bullitt! […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *