Onkel Toms stuga

Rikast är den vars nöjen kostar minst

Meny Stäng

Ekonomiskt fri – ekonomiska grunder

Om du läser den här bloggen och dess blogg-grannar som pratar om att leva som ”ekonomiskt fri” så kommer du stöta på begrepp som 4%-regeln, Safe Withdrawal Rate (SWR), sparkvot, kalkylatorer och beräkningar. Gräver du vidare kommer du med säkerhet hitta amerikanska sidor som utvecklar begreppen och ger exempel. Men jag tänkte försöka göra en sammanställning på svenska som ger en startpunkt för vidare läsning, men som också svarar något bättre mot hur vårt samhälle faktiskt fungerar. Vi bor ju inte i amerikat. Till saken, hur räknar vi ut om vi är ekonomiskt fria!

Ekonomiskt fri – Amerikansk standard

Låt oss börja med det som det som blivit standard. Så här går snacket:

– Jag vill spara ihop så mycket pengar att jag är säker på att dom inte tar slut under min livstid när jag slutar jobba. Jag vill bli ekonomiskt fri!

– Ok, men för att räkna ut detta måste vi ju veta hur mycket pengar du gör av med. Hur mycket är det?

– Jag räknar med att göra av med lika mycket pengar i framtiden (men uppjusterat för inflation) som jag gör idag. Idag gör jag av med X kronor per år. Resten sparar jag.

Vi söker svaret genom att kalla det belopp som krävs för P. Svaret på frågan är alltså P kronor krävs. Det finns faktiskt bara en svår fråga kvar för att vi ska kunna svara. Hur mycket avkastning (ränta, utdelning, värdetillväxt) kan vi få på våra pengar P? Över lång tid. Helst vill vi dessutom att inflationen ska vara inräknad på något vis. Det är det som kallas säker uttagskvot (Safe withdrawal rate) och förkortas vanligtvis SWR. Alltså:

Pengarna (P) vi behöver spara ihop multiplicerar vi med vår SWR. Produkten ska vara större än det vi gör av med idag, nämligen X.

PxSWR>X.

Svaret blir alltså att P > X/SWR.

Det här är kanske inte så upphetsande men det är svaret på frågan. X vet du själv. Det är dina årliga utgifter. SWR brukar man sätta till 4% (på goda grunder som vi återkommer till). Från våra tidiga matematikstudier vet vi ju att dividera med 4% (0,04) är samma sak som att multiplicera med 25. Vi får då:

P>25 ggr X, eller med ord:

Du behöver spara samman minst 25 ggr dina årliga utgifter för att kunna leva på ditt kapital livet ut!

Nästa fråga är hur lång tid det tar att spara samman 25 ggr årsutgiften och då blir det lite mer matematik. Allra bästa sättet att få en bild av hur ekonomin fungerar fram till och efter man slutat jobba är att göra simuleringar. För det finns det bra kalkylatorer (tips: du kan skriva in allt i kronor) och översiktliga inlägg. Men vi stannar uträkningarna här och sätter i stället igång med att analysera resultatet.

– Hur vet jag att 4% är en bra SWR? Det låter lite, man kan ju få 6% i avkastning på en preferensaktie?

– Du vet inte att 4% är ett bra värde förrän i efterhand. Simuleringar gjorda i olika sammanhang i USA visar att 4% i princip alltid gett dig 50 år innan kapitalet tar slut. Oavsett starttidpunkt, räntor, inflation och avkastning på börsen. Även i det mest ogynnsamma scenariot. Men det är bara historia, inte framtid.

6% avkastning på en preferensaktie är på gränsen över tid om vi vill ha 4% avkastning. Skälet är att riksbankens inflationsmål är 2%. Vi måste alltså ta 2% varje år av avkastningen och återinvestera för att vi ska kunna få lika mycket pengar nästa år från vår förmögenhet.  Aktier som ger en direktavkastning kring 3-5 procent kan ofta vara en bättre startpunkt då dom historiskt varit lite bättre om inflationen ökar.

Hur applicerbart är det här på svenska förhållanden?

Dels förutsätter räknesättet att utgifterna ska vara ganska konstanta över tid, vilket inte alls är självklart för en svensk som har stort stöd i sjukvård och omsorg sent i livet. Här sjunker normalt sett utgifterna i takt med att man åldras. I USA kan kostnaderna snarare öka i takt med att man blir äldre.

Vi har också ett system med statlig pension som är annorlunda än jänkarnas.

I övrigt så bygger simuleringarna på data som är jämförbart med svenska förhållande vad gäller inflation och ränteläge. Var och en måste fundera själv på valet av SWR, men en rimlig ansats är 3-5%. 5% innebär att man ska ha en förmögenhet på 20 ggr årskostnaden för att anse sig ekonomiskt fri.

Vi tar några exempel på vår familj för att se hur vi kan använda vår nya kunskap:

Årliga utgift: 25 000 kr x 12 = 300 000 kr per år. Vi har dock 6000 x 12 = 72 000 kronor i barnbidrag. Med SWR på 4% behöver vi alltså spara ihop 228 000 x 25 = 5 700 000 kronor. Med 5% SWR får vi i stället 4 500 000 kr.

Samma uträkning med 20 000 kronor i månadsutgifter ger riktigt intressanta siffror: 4 200 000 respektive 3 360 000 kronor. Vår senaste överblick över våra tillgångar hittar du här.

Som ekonomiskt fri kan du vara fördomsfri

Som ekonomiskt fri kan du vara fördomsfri!

Lite kan vi jobba med

Som ni ser så gäller det att hålla ner utgifterna om man vill kunna sluta jobba tidigt som ekonomiskt fri. Det värsta som kan hända är att man tidigt i sin frihet gör av med mycket pengar samtidigt som förmögenheten sjunker ihop beroende på exempelvis en börsnedgång. Det kan vi möta på två sätt. På utgiftssidan gäller det att sträva efter små fasta kostnader för att få max flexibilitet. På samma sätt kan du välja förvaltningsalternativen med nämnda risk i åtanke genom att välja konservativa förvaltningsalternativ på delar av förmögenheten i den tidiga fasen. I vissa fall kan likvider på ett vanligt konto vara bästa alternativet. Sedan höjer man risken, vanligen att man ökar andelen aktier, vartefter.

Det är jäkligt lätt att tänka på hur det borde vara möjligt att generera högre avkastning på sitt kapital och därför kunna höja SWR till säg 8%. Då blir man ekonomiskt fri fort. Vi kommer hela tiden försöka få bra avkastning på vårt kapital, men det säkra sättet att jobba är att jobba med utgifterna. Att minimera kostnaderna de första åren i  frihet minskar risken för att pengarna tar slut samtidigt som det bygger på förmögenheten så att mer pengar genereras framöver.

Pensionssystemet

Det går inte att bortse från svenska pensionssystemet om man vill hitta rätt tillfälle att ge upp arbetslivet. Frågan är bara hur man ska se på det. Vi har valt minpension.se för våra kalkyler. Där går numera att välja avbrott i inbetalningarna genom att säga att man är studerande med 0 kronor i inkomst efter examen och på så sätt se hur det slår i framtida pension att sluta jobba vid ett givet datum. Ju äldre man är ju viktigare och relevant är det att ta med pensionen i kalkylen.

Ett annat sätt – ta sig till pension

Jag vill sluta jobba vid 48 års ålder. Då har jag 15 år kvar till jag kan gå i pension på riktigt. Det är i och för sig ogynnsamt att ta ut pension tidigt men jag vill inte skjuta upp livet utan vill ha mina pengar så tidigt det går. Om vi i vår familj ska hålla oss flytande 15 år så behövs (siffror från exemplet ovan) 228 000 x 15 = 3 400 000  (25 000 kr/mån) alternativt 2 500 000 (20 000 kr/mån) kronor. Har vi så mycket så kommer avkastningen bidra till att kapitalet räcker längre. Poängen är att vi i Sverige kan tillåta oss att ta från förmögenheten eftersom det finns en inkomst längre fram i form av pension. Vi är ekonomiskt fria lite tidigare än vi tror i Sverige.

Även amerikaner har ett allmänt pensionssystem i någon form och det har därför diskuterats rätt mycket om man ska ta ut sin pension tidigt eller sent. Ett sent pensionsuttag ger högre månatliga utbetalningar medan utbetalningstiden blir kortare i USA på samma sätt som i Sverige (att ta ut pension tidigt, innan 65 år, innebär att utbetalningen sjunker med 0,5 % per månad). Jag har räknat lite på egen hand och kommit fram till samma resultat som amerikanerna. Det är lika bra att ta ut pensionen så tidigt som möjligt om man har en förmögenhet man lever på. I vårt fall skulle det innebära vid 61 års ålder. Så räknar du på att leva på din förmögenhet så ska du räkna på pension från 61-års ålder.

Din frihets fiender – Bundet kapital och höga fasta kostnader

Om du inte jobbar och har eget kapital så finns det massor av möjligheter. Tid och pengar finns vilket gör att den som är ekonomiskt fri ofta kan leva bra på mindre än vi tror. Men få kommer i ett så bra läge att dom faktiskt är ekonomiskt fria. Ett inköp av en BMW 535, hus samt sommarstuga gör för de flesta att friheten brinner inne. Det binder kapital som behövs för att generera inkomst eller leva på.  Det gör att de flesta nog skrattar åt tanken att försörja en fyrbarnsfamilj på tre miljoner kronor i förmögenhet. Det därför vanligt att uppskatta behoven av förmögenhet till minst sju miljoner kronor eller mer.

Frivid42 skrev i fredags lite om hur man kan resonera kring risk när man tar steget och säger att man är ekonomiskt fri. Det är en svår fråga. Den största risken man tar om man slutar jobba för tidigt är att man får göra avbön och börja jobba igen. Då är det tveksamt om man kan komma tillbaka i samma löneläge igen utan risken är väl stor att det blir ett ”skitjobb”.  Risken är också stor att man inte lämnar något efter sig. Att man dör fattig. Men det kanske inte är så farligt trots allt!

Det finns massor mer att prata om. Ekonomisk frihet är en mäktig sak. Det vi undrar över är bland annat om vi ska anta att våra inkomster är noll i vår ekonomiska frihet. Det kan vara för konservativt. Jag undrar också lite över den självvalda fattigdom som det här riskerar att bli. Det finns berättelser om personer som gått i pension på små förmögenheter i någon asiatisk håla och inte har råd att åka hem. Men livet blir ju det vi gör det till!

 

 

Om du vill kontakta mig utanför det publika flödet av kommentarer eller inlägg på Facebook så når du mig onkel.tom.blogg@gmail.com . Om du vill följa bloggen på Facebook, via din RSS-läsare eller på Twitter så använder du knapparna nedanför. Att gilla och dela inlägg är ett sätt att stödja bloggen.

Prenumerera  Gå in och gilla!   Följ på Twitter!