Decluttering – jag kom först i kontakt med ordet när jag började följa minimalistbloggar men hade stött på själva aktiviteten i arbetslivet – betyder ungefär att man ökar ordningen och minskar behoven av yta genom att minska antalet prylar. Det är inte organisera man gör, alltså sortera och ordna prylar, utan främst kastar, säljer eller ger man bort saker som inte används. Det här är ingen livsinställning eller en engångsaktivitet utan något som behöver göras regelbundet i ett hem och som dom flesta gör, men allt för sällan och kanske i lite för stora drag.  I alla fall min erfarenhet är att det är lättare att röja och kasta i ett förråd eller garage än det är i syskrinet. Småsaker är lättare att organisera i stället för att decluttra. Men det byter inte att det är ett bättre val för småsaker. 

Det är grymt belönande att decluttra, samtidigt som det kan vara jobbigt mentalt. Att kasta kläder som man inte använder eller inte kommer i på grund av vinterspäcket lagt sig lite väl tungt på vissa ställen kan ta emot. Men när garderoben är luftigare så ser man kläderna som är kvar på ett annat sätt, behovet av plats minskar och stressen i form av en känsla av röra minskar.  Det gäller nästan alla områden. Färre prylar ger bättre översikt och ökad effektivitet.

Inom vissa produktionsenheter jag jobbat decluttrar man som en del i lean-arbetet. Komponenter som inte används säljs eller kastas. Saker som stegar, stolar, skräptunnor med mera som står i miljön ifrågasätts om dom ska finnas kvar. Ska dom det ska dom ha en ordnad plats och användas till något.  Allt för att öka effektiviteten och minska lokalbehoven. Personer som lagrar allt, antingen digitalt eller på hyllor och i kartonger kan få det tufft i sådan miljöer och därför gnälls det ofta men det råder ingen tvekan om att det över tid är belönande att inte bara flytta runt och sortera saker utan att göra sig av med dom.

Jag har decluttrat sedan vi började flytta och fortsatt. I början var det mera utrensning ”grande” men efterhand har det blivit mer decluttering av det hela Jag har gjort det på lite olika vis. De flesta grejor jag gjort mig av med har jag slängt eller gett bort. Några har jag sålt. Men sedan vi flyttade har jag också fokuserat på att avsluta en rad projekt som låg halvklara. Det var främst cykelrelaterade projekt som hjulbyggen och belysningsprylar som låg och skräpade halvfärdigt. Det tog mig mer än ett år att slutföra allt jag hade startat. Sjukt!

Lite intressant är det att inte går att kasta allt man borde i en vända. Det är min erfarenhet och en allmän sanning blad de som decluttrar. Jag gjorde mig av med massor av verktyg men har massor kvar. Nu efter ett år i lägenheten så ser jag på många av prylarna med nya ögon. Det jag inte använt på ett år ska ju mycket till om jag helt plötsligt skulle vara i akut behov av.  Så nu går det lätt att kasta en hel del prylar igen.

Nu har vi kört en declutter-drive sedan vi några dagar. Linneskåp, elektronik, verktyg, kemikalier, medicinskåp och kläder är genomgångna i någon form. Men det finns mer att göra. Jag ska fortsätta med verktygen idag exempelvis.

Det är inte ovanligt att vi kastar hälften av allt vi har inom en yta eller område när vi börjar decluttra. Det är sjukt vad mycket man kan ifrågasätta av det man har hemma, saker som bara ligger där. Fyra skruvar, en spik, en tröja med ett hål i, två allergitabletter, fyra hostdämpande för barn 0-2 år, 1 liter bromsolja. Tänger, borrar med okänd dimension och status, skor som inte används, träningskläder. Varje litet beslut att spara något kanske känns rätt eller enkelt där och då, men resultatet växer snabbt till monsterhögar.